Inspirationsdag gav kraft framåt
15 föredrag och en paneldiskussion om RCC Stockholm Gotlands satsningar presenterades den 9 december under ledning av Erik Blix. Heldagseventet, en halvtidsavstämning och framåtblick av den regionala cancerplanen, initierades av Lena Sharp, verksamhetschef för RCC Stockholm Gotland. Under dagen presenterades ett axplock av pågående utvecklingsarbeten som samtliga bidrar till en förbättrad och mer jämlik cancervård.
Inspirationsdagen 9 december var planerad som en fysisk träff men fick styras om till digital på grund av pandemiläget. På plats fanns tekniker, initiativtagare och talare som såg till att dagen blev en lyckad halvtidsavstämning av den regionala cancerplanen. Cirka 135 personer deltog digitalt, här ingick företrädare för politik, hälso-och sjukvård, patienter, närstående, forskning, läkemedelsindustri samt respektive regionledning.
Lena Sharp, verksamhetschef RCC Stockholm Gotland, inledde med att ta upp hur mycket positivt som har hänt de senaste åren. Behandlingsmetoderna har förbättrats, dödligheten i cancer har minskat, men samtidigt ökar insjuknandet. Lena påpekade att vi känner till mer om riskfaktorerna för cancer idag men att större satsningar behövs på prevention, screening och tidig upptäckt av cancer.
Att de socioekonomiska skillnaderna behöver belysas mer i cancervården var en insikt som återkom och lyftes under dagen. Patient- och närståenderepresentant Siri Kautsky tog bland annat upp vikten av att bjuda in och använda den kunskap som patientrepresentanten kan ge. Hon menade att det idag inte finns en självklar plats för patienten, något som kräver ansträngning från alla håll för att ändra på.
Efterlevandeprojekt för lärande och stärkta relationer
Eskil Degsell och Marie Fält var med på plats för att berätta om projektet: Eftertankar – ett arbete för lärande och stärkta relationer. I det utvecklings- och forskningsprojektet vill man ta reda på hur erfarenheter och upplevelser från närstående och efterlevande kan användas för att förbättra sjukvården. Målet är att utveckla, implementera, utvärdera och sprida ett helt nytt arbetssätt där lärdomar från de efterlevande loopas tillbaka både till vården och kommande patienter och närstående. Efterlevande får chans att spela in en film där de berättar om sina upplevelser och erfarenhet av att ha haft en närstående som gått bort i cancer. Under föredraget visades en av filmerna som tydligt beskrev hur hårt cancer drabbar fler än bara den med cancerdiagnos.
Cancer, covid-19 och socioekonomiska skillnader
Ralf Segersvärd, kirurg och verksamhetsutvecklare RCC Stockholm Gotland, presenterade utvecklingen av antalet nya cancerfall under pandemin. Utfallet från 2020 och 2021 har studerats i jämförelse med år 2019. Här ser man att ett underskott med 1 700 fall fortfarande finns, men Ralf Segersvärd poängterar att siffrorna och informationen behöver utvärderas noggrannare. Under 2021 ses en återgång till liknande siffror som innan, men det underskott som har identifierats under pandemin har generellt inte återtagits.
Ralf beskriver också hur socioekonomiska faktorer påverkar risken att drabbas av både cancer och av covid-19.
Beslutsstödet som främjar informerat deltagande i cancerscreening
Kaisa Fritzell, forskare Karolinska institutet, berättade om BESTa projektet där man vill implementera ett beslutsstöd för att nå eller bibehålla ett högt deltagande i cancerscreening. Det finns en avsaknad av kunskap och kommunikation vilket gör att många idag fattar beslut om deltagande baserat på okunskap eller rädsla. Tanken är att information ska göras lättillgänglig just när man behöver den och att det i förlängningen bidrar till ökad kunskap och minskad skillnad i deltagande mellan regionerna.
Just nu skrivs etikansökan och projektplan i projektet. Målet är att underlätta för befolkningen att fatta välgrundade val när det kommer till screening men här krävs uthållighet, menar Kaisa Fritzell.
Gemensam förståelse löser flöden – kortare ledtider inom gynekologi
Charlotte Klynning, tumörkirurg gynekologi Karolinska Universitetssjukhuset, hoppade in för Hanna Falk, Gyn Tema cancer Karolinska Universitetssjukhuset, och berättade om de senaste årens utvecklingsarbete som resulterat i avsevärt kortare ledtider för gynekologisk cancer.
När Hanna anställdes började hon ringa runt till de 50-talet olika gynekologimottagningarna i regionen för att informera och påminna om SVF (standardiserat vårdförlopp). Det blev starten på ett omfattande arbete. Charlotte Klynning menar att de inte är ”bäst i klassen” än men att situationen blivit mycket bättre. Det är också tydligt att en koordinationsfunktion varit viktig. Bättre kontakt mellan de som arbetar i patientflödet har lett till ett större engagemang och justeringar i arbetssätt vilket gett resultat. Det har varit viktigt att öka förståelsen och kunskapen om hela processen hos alla inblandade. Återkoppling ger energi och att våga utvärdera och omvärdera är viktigt.
Följ inspirationsdagen och läs postrar i efterhand genom att skapa konto. Ange koden rcc2021