Vad händer efter cancern?

Sidan publicerades 11 december 2018

Vad händer med en person psykiskt, fysiskt och existentiellt när cancerbehandlingen är klar? Vilka frågor ställs till Cancerrådgivningen efter cancern?

Många ringer till Cancerrådgivningen och vill ha svar på sina frågor både före, under och efter en cancerbehandling.

På Cancerrådgivningen arbetar fyra specialistsjuksköterskor inom cancervård med lång erfarenhet från sjukvården. De ger kvalificerade stödsamtal kring cancer till både patienter, närstående, vårdpersonal och till allmänheten. En av dem är Tove Törnros, legitimerad psykoterapeut och specialistsjuksköterska inom cancervård.  

Vilka frågor får ni från personer som har gått igenom en cancerbehandling?

Varför mår jag som jag gör? Varför är jag trött? Varför är jag inte glad?  Många är oroliga för att få återfall och vill prata med någon om sin sjukdomshistoria. Flera undrar om det är normalt att känna sig på ett visst sätt och frågar hur lång tid det tar att återhämta sig.

Tove Törnros berättar att många inte längre känner igen sin kropp och att det är svårt att tyda signaler från kroppen. Det som känns annorlunda mot tidigare känns oroande. Cytostatikabehandlingen har ibland påverkat både koncentrationen och minnet. Flera upplever att de har lägre stresstolerans än tidigare och många blir oroliga över detta och undrar om det är ett första tecken på någon demenssjukdom.

Hon berättar att biverkningar ofta kan sitta i lång tid efter det att behandlingen är avslutad, då kan det vara skönt att få höra att det är helt normalt.

– Här kan vi från Cancerrådgivningen också hjälpa till med generella egenvårdsråd kring livsstil och hur fysisk aktivitet kan bidra till bättre mående. Det är vanligt att tröttheten kan kännas nästan förlamande i perioder och då är det viktigt att fortsätta vara aktiv för att få tillbaka sin kraft och sin energi.

Får ni frågor från närstående?

– Vi får många frågor från närstående. En vanlig fråga är hur de skall stötta den som är sjuk, man kan känna sig orolig för att göra fel. Det ställs stora krav på den närstående. De förväntas klara av flera saker samtidigt så som att ta ett större ansvar för familjen, hemmet och ekonomin. Som närstående erbjuds man inte samma stöd från vården och de kan ofta känna sig ensamma med sin oro.

Fångar ni upp det psykiska måendet?

– Vi hör att det finns ett stort behov av att dela sina tankar med någon och att många upplever att det finns lite förståelse för eftertanke och funderingar när personen är friskförklarad och att allt borde vara som vanligt igen. Det kan både röra sig om krav utifrån och krav inifrån dem själva.  

Får ni frågor om lust och sexualitet?

– Ja, vi får en hel del frågor kring lust och sexualitet och hur personen, både fysiskt och psykiskt, ska hitta tillbaka till sin partner. Det kan vara svårt att våga tala om sin sexualitet och ibland kan det vara lättare att prata med någon anonymt kring dessa frågor.

Vad erbjuder sjukvården för stöd till personer som har haft cancer?

– Patienter vänder sig ofta till oss på Cancerrådgivningen för att få vägledning i var de kan få stöd och hjälp efter sin behandling. Vården är väldigt inriktad på själva behandlingsperioden och att planera för patientens fortsatta rehabilitering kommer ofta i andra hand och ibland missas det helt. Många har inte fått information om var de kan få rehabilitering. I Stockholm till exempel finns både uppköpt specialiserad rehabilitering och möjlighet till rehabilitering via Centrum för cancerrehabilitering och primärvårdsrehabilitering.

Ingår rehabilitering i cancervården?

– Det börjar bli allt mer vanligt att patienter erbjuds rehabilitering tidigare i cancerbehandlingen. Forskning visar mycket goda resultat för aktiv träning redan i början på behandlingen.

Tove Törnros berättar att det inte alltid är så att det finns en naturlig återkoppling från vården efter cancerbehandlingen. Skillnaden är stor från att ha mycket kontakt under behandlingsperioden till att ha en återbesökstid som ligger mycket långt fram i tiden, ibland år framåt.

– Att själv ha kontroll på allting kan vara mycket oroande för många. Det tar tid att återhämta sig efter en cancerbehandling och patienterna saknar ofta information om detta. Många är oroliga för att gå tillbaka till arbete direkt då de ser att sjukskrivningen går ut efter bara en kort tid. En patient som har haft cancer behöver tid för både återhämtning och rehabilitering.

Vad kan personen göra själv?

– Det finns mycket som personen kan göra själv, men det beror förstås på vilka problemen är och vad som har orsakat dessa. Individuella råd behövs från dels behandlande mottagning eller från enheter som till exempel Centrum för cancerrehabilitering.  Cancerrådgivningen kan bistå med generella råd kring rehabilitering.

När ska personen söka hjälp?

– Det är helt normalt att känna sig psykiskt skör och orolig efter en cancerbehandling. Det är också normalt att vara trött och känna av nedsatt kondition och styrka. Rädsla för återfall är mycket vanligt vilket kan leda till att personen blir extra uppmärksam på sin kropp. Om oron är svår att stilla på egen hand bör personen absolut se till att få hjälp.

Hon säger att vårdcentralen har ett stort ansvar att stötta patienter som har haft cancer. Ingen ska behöva vara ensam med sin ängslan och oro efter en cancerbehandling. Det finns tusen frågor efter en cancerbehandling och det finns hjälp att få. Patient- och närståendeföreningar erbjuder också stödsamtal. Centrum för cancerrehabilitering erbjuder både individuellt stöd och möjlighet att träffa andra som har varit med om något liknande vilket många kan uppleva som mycket stödjande i processen att hitta sin nya vardag.

Tove Törnros avslutar med att uppmana alla som har frågor om cancer att höra av sig till Cancerrådgivningen på telefon 08-123 138 00.

Cancerrådgivningen

Läs mer om specialiserad rehabilitering för dig som har cancer inom Stockholms län

Från vänster:
Lenita Lundin, Marie Sodell, Tove Törnros specialistsjuksköterskor inom cancervård på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. Ej med på bild Maria Wahlström Norlin.
Foto: Ulrika Persson.