Åtgärder för kompetensförsörjning inom cancervården
Brist på personal, framförallt sjuksköterskor och effektivare och mera ändamålsenligt IT-stöd är några av de viktigaste åtgärderna för att garantera kompetensförsörjningen. Planen beskriver en mängd åtgärder för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning inom cancervårdens olika områden.
Lena Sharp, verksamhetsutvecklare vid RCC Stockholm - Gotland och projektledare för rapporten Kompetensförsörjning för cancervården i Stockholm och Gotland berättar om några av de utmaningar cancervården och dess medarbetare står inför och möjliga lösningar.
- Att ändra arbetssätt är nödvändigt för att effektivisera vården. Det är en stor utmaning att genomföra detta i dagens ofta redan ansträngda arbetsmiljö, även om syftet är att förbättra vården vilket ofta leder även till bättre arbetsmiljö.
Hon berättar vidare att i bland krävs lösningar som på kort sikt som snarare kan försämra bemanning och ekonomi, till exempel utbildningssatsningar.
De IT-satsningar som föreslås är avgörande för att bland annat systematisera dokumentationen i vården. Dock finns många hinder till exempel att existerande system inte alltid kan utvecklas, lagstiftning, integritet, säkerhet.
Dagens brist på patologikapacitet skapar även flaskhalsar i många av cancerprocesserna med förlängda ledtider som resultat. Ett steg på vägen är det nystartade kunskapscentret för patologi och cytologi.
RCC arbetar med flera olika projekt för att systematisera vårddokumentation. I samverkan med vården pågår arbete med att skapa en enhetlig journalmall för att effektivare kunna följa t ex behandlingsresultat via kvalitetsregister. Arbete pågår även med bland annat att skapa bättre förutsättningar för Ny medicinsk bedömning och med projektet Nationellt bilddiagnostiskt samarbete är syftet att implementera nya, effektivare arbetssätt som bland annat innefattar utbyte av patologkompetens och kapacitet över organisationsgränser via virtuella nätverk.
Ytterligare en utmaning är bristen på sjuksköterskor som bland annat bidrar till att många kontaktsjuksköterskor i dag inte ges möjlighet att arbeta med sitt uppdrag fullt ut. Några exempel på aktiviteter för att komma till rätta med detta:
- Tillsammans med KI har RCC genomfört en ny utbildning för kontaktsjuksköterskor som motsvarar de behov som finns.
- Under 2015 – 2017 pågår även projektet Samordnande kontaktsjuksköterska. Syftet med projektet är att utifrån patientens perspektiv förbättra och effektivisera de aktuella patientprocesserna genom att skapa en mera sammanhållen vårdkedja.
- En definierad roll för kontaktsjuksköterskans kompetens har under 2014 utformats i KOLL - landstingets modell för kompetensplanering under 2014.
- Jag ser en enorm utvecklingspotential. Om vi genomför förslagen i vår rapport har vi kommit långt. Detta är av yttersta vikt om vi fortsatt ska kunna erbjuda en säker, effektiv och jämlik vård, avslutar Lena Sharp.
Bakgrund
Den ökade cancerincidensen och prevalensen medför nya krav på hälso-och sjukvården och kompetensförsörjningen behöver anpassas efter nya förutsättningar. För samtliga delar i vårdkedjan behöver resursutnyttjandet ses över och nya arbetssätt utvecklas och implementeras. Därför har RCC tagit fram en regional kompetensförsörjningsplan. Den togs upp i hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2015.