Nytt palliativt konsultteam förbättrar vården på Karolinska CCC

Sidan publicerades 15 januari 2025

Tillsammans har man arbetat intensivt för att höja kvaliteten på den palliativa vården, bland annat genom att utveckla kvalitetsindikatorer.

Konsulteamet består av Helena Ullgren, specialistsjuksköterska i onkologi, palliativ vård, medicine doktor, Karolinska Universitetssjukhuset och Maria Helde Frankling, läkare och specialist inom onkologi och palliativ medicin på Karolinska Comprehensive Cancer Center. Tillsammans har de bemannat konsultfunktionen motsvarande en heltidstjänst.

– Vi finns tillgängliga via telefon för de som vårdar tema cancers patienter, oavsett om de finns på någon av våra 16 vårdavdelningar, öppenvård eller vårdas någon annanstans, till exempel i det akuta flödet.  Vi har också haft mycket kommunikation med det akuta flödet. Det känns som att vi verkligen gör nytta där. Vi träffar även hemsjukvården regelbundet för att stärka samarbetet med dem och andra aktörer utanför cancervården som också jobbar med dessa frågor, säger Helena Ullgren.

Projektet, som är möjliggjort av medel från den nationella satsningen på cancervården 2024, har haft tre huvudspår med olika initiativ för att förbättra vården för cancerpatienter i livets slutskede på Karolinska CCC.

  1. Etablering och implementering av ett palliativt kompetensteam.
  2. Utveckling och uppföljning av kvalitetsindikatorer för palliativ vård baserat på verksamhetens rutinmässigt insamlade administrativa data.
  3. Implementering av Kloka Kliniska Val (KKV) utifrån Sveriges Onkologiska Förenings (SOF) rekommendation, vilket två andra projektledare leder arbetet för.

Utveckling av kvalitetsindikatorer

Arbetet med utvecklingen av kvalitetsindikatorer har varit framgångsrikt. Helena Ullgren beskriver hur vården för cancerpatienter har blivit mer komplex på grund av nya behandlingar. Hon lyfter vikten av att ständigt fråga sig vad målet med vården är och vad patienten önskar. För att kunna besvara dessa frågor bättre är nödvändigt att använda sig av olika mått och verktyg för att följa upp vården och att jobba mer datadrivet.

– Vi kan följa på enhetsnivå och patientgruppnivå hur många patienter som har fått intravenös behandling sista 30 dagarna i livet och hur stor andel av patienterna som har varit på akutmottagningen. Vi har också börjat registrera regelbundet på alla våra avdelningar när en patient har avlidit, för att utvärdera vad som hände den sista veckan och sista dagarna. Detta ger värdefull information om hur väl vi lyckas ge en högkvalitativ palliativ vård. Även om vi har kommit långt finns det fortfarande mycket arbete kvar för att fullt ut implementera dessa förändringar, avslutar Helena Ullgren.