Stärkt psykosocialt stöd vid barncancer

Sidan publicerades 20 november 2024

När ett barn insjuknar i cancer påverkas hela familjen. På Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) pågår en satsning som ska ge utökat psykosocialt stöd till barnet, föräldrar och syskon under hela vårdprocessen. Genom att förbättra teamarbetet mellan samtliga vårdprofessioner jobbar man för att ge familjerna det bästa möjliga stödet.

I regeringens satsning på cancervården 2019 fick barncancervården en öronmärkt del, där det psykosociala stödet var ett av fokusområdena. På ALB beslutade man bland annat att använda medlen till att utöka resurserna för kuratorer, så att dessa kan ägna mer tid åt att stödja barn och deras familjer.

– Vi anställde en kurator dedikerad till enbart barncancer, vilket blev en viktig resurs. Vi har också jobbat med arbetssätten kring när familjer får kontakt med kuratorn, och hur den kontakten ska vara på sikt. Det har hänt mycket under åren sedan satsningen startade, säger Pernilla Grillner, verksamhetschef på ABL. 

I våras lanserades det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering för barn och ungdomar, som innehåller ett avsnitt om psykosocialt stöd. Ett stort fokus nu och framåt är att jobba för att uppfylla vårdprogrammets alla delar.  

Mer struktur och ökad tillgänglighet  

En viktig del i av utvecklingsarbetet har varit att förbättra samarbetet mellan olika professioner för att skapa en bättre struktur kring hur och när kuratorerna ska involveras. Det gäller kontakt mellan bland annat kurator, psykolog, kontaktsjuksköterska och läkare.

– Vårdpersonalen är nöjda och upplever att kuratorerna är ett ännu bättre stöd, både för personal och familjerna. Vi har jobbat med att hitta arbetssätt som gör att de blir mer tillgängliga på avdelningen, säger Lena Anmyr, sektionschef barnsjukvård och ansvarig för kuratorerna i projektet.

Vikten av tidigt stöd 

Ansvarsfördelningen och kommunikationen mellan professionerna har vässats till i det nya arbetssättet. Dessutom har kuratorer involverats ännu tidigare i vårdprocessen, om möjligt vid diagnosbesked. 

Lena Anmyr beskriver hur många familjer går in i en behandlingsbubbla och hur det ibland kan vara svårt med bearbetningen. Därför är det viktigt med tidiga insatser.  

– Varje familj är annorlunda och hanterar cancerdiagnosen på olika sätt. Men vi har en tro om att ju tidigare kuratorn kommer in och kan vara med och stötta i krisen, desto mindre sannolikt att familjer stänger ute den hjälp som finns att få, säger Lena Anmyr.  

Maria Larsson, omvårdnadchef barnonkologi och ansvarig för konsult- och kontaktsjuksköterskorna, är en av initiativtagarna till projektet. Hon menar att målet var att integrera det psykosociala i själva vården.

– Det ska inte vara en valmöjlighet, för det är så lätt att man säger nej. Har man aldrig haft kontakt med en kurator kanske man inte förstår poängen. Men likväl som du träffar en sjukgymnast, så träffar du en kurator hos oss.

Utvärderingen av satsningen kommer att bestå av djupintervjuer med familjerna och ungdomarna, för att se hur de har upplevt stödet och om något hade kunnat vara annorlunda eller har saknats. Från avdelningens håll är omdömet positivt:

–Jag tycker att barncancersatsningen har gett frukt. Det är en stor skillnad i hur vi tidigare jobbade. Genom ett tätare samarbete mellan olika professioner har vi kunnat optimera det psykosociala stödet och se betydande förbättringar i hur familjerna upplever vården. Det är fantastiskt, avslutar Lena Anmyr.