Nya arbetssätt förbättrar vården för patienter i livets slutskede
ASIH-koordinatorn möjliggör en optimerad vårdkedja för patienter i behov av palliativ vård. Genom att koordinera och underlätta övergången mellan olika vårdnivåer bidrar koordinatorn till en mer effektiv och patientcentrerad vård. På Södersjukhuset (Sös) har man med framgång implementerat denna roll. Med stöd av den nationella satsningen på cancervården testas nu arbetssättet på Karolinska Huddinge sjukhus. Inom satsningen finns fler projekt som har likande upplägg med syfte att stärka den viktiga övergången mellan akut och palliativ cancervård.
Projektet med ASIH-koordinatorer syftar till att förbättra vården för patienter i livets slutskede genom att ha en dedikerad person som kan hjälpa till med övergången från sjukhus till hemmet eller annan vård. Koordinatorns roll är bland annat att stötta upp vid brytpunktssamtal och att informera patienter och närstående om olika vårdalternativ som finns, och vad palliativ vård innebär. Katarina Jönsson, ASIH-koordinator på Sös, beskriver hur uppskattad och behövd rollen är.
–Många läkare och sjuksköterskorna är nöjda med att få stöd och avlastning. Närstående är tacksamma att bli mer lyssnade till. Det är lätt hänt att tappa deras perspektiv på ett akutsjukhus. Patienterna upplever också att de blir mer sedda och hörda, och får vårdas på rätt vårdnivå under sin sista tid i livet. Det gör stor skillnad och är värdefullt för dem. Mycket ska stämma när man ska ge vård i livets slut, säger Katarina Jönsson.
Varför arbetet med att införa ASIH-koordinatorer har varit framgångsrikt på Sös menar Per Bergman beror på att kommunikation mellan olika avdelningar har fungerat bra. Dessutom rör sig koordinatorn över hela sjukhusets avdelningar. Per Bergman har tidigare jobbat som ASIH-koordinator på Sös och startade i våras upp ett liknande arbetssätt på Karolinska Huddinge. Kontinuitet menar han också har varit en framgångsfaktor och att koordinatorn tydligt jobbar med sitt område. De täcker inte upp för andra sjuksköterskor där det behövs.
–Sjukhusen har väldigt olika förutsättningar. På Huddinge finns det fler kliniker och en annan struktur. Sös är en föregångare och jag tar med mig det som har fungerat bra. En stor fördel med att patienterna hamnar på den vårdplats som, beroende på deras behov, passar bäst är att vi kan ge en ännu bättre palliativ vård. Dessutom frigörs vårdplatser på sjukhusen, vilket ger ett bättre vårdflöde, säger Per Bergman.
I bild: Katarina Jönsson och Per Bergman.
Framåt krävs mer utbildning inom palliativ vård
Framåt menar Per Bergman att det behövs ett mer långsiktigt arbete. Han berättar att medlen från den nationella satsningen på cancervården har betytt mycket för att kunna fortsätta med projektet med ASIH-koordinatorer. Men att det behövs en bredare satsning på den palliativa processen och mer utbildningsinsatser.
–Det går inte att tro att ett projekt på några månader löser behovet av utbildning, utan det behövs ett långsiktigt tänk. Vi behöver finnas hela tiden så att vårdpersonalen vet att de kan ringa och få stöd av oss. Det är givande att vara på plats, att göra skillnad och att kunna stötta upp där det verkligen behövs, avslutar Per Bergman.