Ny organisation stärker arbetet med cytotoxiska läkemedel
Under våren 2023 startade Södersjukhuset i Stockholm ett förbättringsarbete kring hanteringen av cytotoxiska läkemedel. Målet var att effektivisera samt förbättra nyttjandet av kliniska resurser. På Onkologiska kliniken har man sedan september förra året arbetat utifrån den nya organisationen. Genom strukturerat arbete, täta avstämningar och förtydligande av rollfördelning har man nu lyckats nå verksamhetens behov på ett säkert och effektivt sätt.
Fotograf:Johan Adelgren
– Vid Onkologiska kliniken ges ungefär 160 olika cytotoxiska läkemedel i olika regimkombinationer. Fram till förra året har vi inte haft någon organisation kring det arbetet. Utvecklingen av cancervården går snabbt framåt och nya behandlingsmetoder blir tillgängliga hela tiden, vilket också ställer krav på att verksamheten utvecklas för att möta de behoven, säger Pia Petrovic, vårdenhetschef vid Onkologiska kliniken, Södersjukhuset.
Utifrån klinikens verksamhetsplan 2023 tillsattes en arbetsgrupp som skapade underlag för en ny organisation. Arbetet kring cytotoxiska läkemedel kartlades och tre olika steg identifierades. Planering, förberedelser och aktiv regim. Utifrån de tre stegen skapades riktlinjer, rutiner och checklistor. Man lutar sig till exempel mot RCC:s nationella regimbibliotek. En utmaning längs vägen har varit att definiera och förtydliga de olika rollerna, vem gör vad? Något som ses över löpande för att hitta rätt.
Workshifting – en del av framgången
Idag delar sjuksköterskorna Regina Lidström och Helene Ekenryd en heltidstjänst med ansvar för cytotoxiska läkemedlen på Onkologiska kliniken, övrig tid arbetar de kliniskt på Medicinsk behandling. Genom workshifting har de tagit över en stor del av det arbete som tidigare utfördes av läkare och på så sätt frigjort läkarresurser. En läkare som ingår i organisationen ansvarar för fastställande av behandlingarna innan de börjar användas men sjuksköterskorna har huvudansvar för övrigt arbete. Arbetsgruppen jobbar även nära en farmaceut som bidrar med sin spetskompetens.
– Det är en säkerhet att ha två personer som delar på huvudansvaret. Gruppen arbetar strukturerat och ställer hela tiden frågan om vad som ska prioriteras. De jobbar systematiskt med checklistor vid införande av nya behandlingar. I listorna besvaras olika frågeställningar som ett införande kan leda till. Vad innebär det i patientvolymer, var behövs insatser, kommer den nya behandlingen resultera i att fler patienter behöver inneliggande vård och behöver vi omfördela resurser?
– Vi har operativa möten en gång i veckan och strategiska möten 1–3 gånger per termin. Och vi skruvar på arbetet allt eftersom, vad kan förbättras och förtydligas? Om två år har vi säkert skruvat ytterligare. Men idag har vi nått ett välfungerande arbetssätt, som både patienter och personal vunnit på. Det skapar absolut en bättre arbetsmiljö.
Tillgänglighet till nya godkända preparat har påskyndats och om utbildningsinsatser behövts har det fångats upp. På så sätt har också patientsäkerheten stärkts.
– Jag ser otroligt många vinster med att man inom vården arbetar mer strukturerat. Att skapa organisationer, arbetssätt och roller där ansvarsförmågan och patientsäkerheten blir bättre. Ibland får man upplevelsen av att förbättringsarbete inte prioriteras på grund av tidsbrist. Men jag tror man tjänar tid på att satsa på förbättring och struktur i längden. För vår klinik har det varit ett enormt lyft och det råder ingen förvirring länge om vem som ska fokusera på vad, säger Pia Petrovic.