Hur uppfattar olika befolkningsundergrupper rekommendationerna i EU:s kodex mot cancer?

Hur kommunikativt effektiv är kodexen mot cancer?

Att förebygga är en resurseffektiv och långsiktig strategi för cancerkontroll. Trots potentialen uppmärksammas inte cancerprevention i så stor uträckning i de flesta europeiska länder. Och utan mer omfattande preventiva åtgärder förväntas dödligheten i cancer inom EU öka med mer än 24 procent fram till 2035. Det kommer göra cancer till den vanligaste dödsorsaken i Europa.

- EUs kodex mot cancer är en viktig utgångspunkt för cancerpreventionsarbete. Men vi ville ta reda på hur effektivt det är kommunikativt sett? Vilka förkunskaper kring hälsa finns och hur uppfattas kodexens rekommendationer i vissa befolkningsgrupper, säger Lena Sharp, en av författarna till artikeln och chef för RCC Stockholm Gotland.

Många myter och missuppfattningar för rekommendationerna 7–12

Totalt intervjuades 40 deltagare från 13 europeiska länder i 6 fokusgrupper. Rekommendationerna kring solvanor, exponering för cancerframkallande ämnen och råden kring vaccinationer, screening, amning och hormonbehandling var generellt mindre kända bland deltagarna. Där fanns också stora missuppfattningar.

- I subgruppen invandrare kunde vi identifiera att det kan finnas en ovilja att låta sina barn vaccineras mot HPV. Man trodde att det kunde orsaka infertilitet och/eller uppmuntra unga människor att vara sexuellt aktiva. Vad gäller screeningen berättade några deltagare att kvinnor ibland undviker gynekologisk cancerscreening på grund av en rädsla för att avslöja sin könsstympning, säger Lena Sharp.

Utmaningar och möjliggörande faktorer för att följa rekommendationerna

Analysen av intervjuerna visar att det finns behov kring förbättrad och anpassad cancerförebyggande information, satsningar ytterligare tillgänglighet för screening- och vaccinationsprogram samt fler riktlinjer kring tobak, alkohol och kost.

- Ett tydligt resultat av studien är att de individuella rekommendationerna behöver kombineras med tydliga stödstrukturer både på individ- och samhällsnivå för att hjälpa människor att göra hälsosammare val. Dessa strukturer kan också variera mellan individer och befolkningsundergrupper, säger Lena Sharp.

- I studien framkom också vikten av proaktiv, positiv kommunikation, där riskfaktorerna också förklarades mer ingående. Detta är viktigt input för att målet i EUs cancerplan ska kunna uppfyllas – att 80 procent av Europas invånare ska känna till kodexen mot cancer till 2025, säger Lena Sharp.

 Bland författarna finns RCC Stockholm Gotland medarbetare: Lena Sharp (med.dr.), Helena Ullgren (med.dr.) och Arja Leppänen (processdelare jämlik vård)

Artikel International Journal of Environmental Research and Public Health: Cancer Prevention Literacy among Different Population Subgroups: Challenges and Enabling Factors for Adopting and Complying with Cancer Prevention Recommendations