Studie tittar på om alla erbjuds en jämlik cancervård under livets sista år
Att eftersträva en jämlik cancervård är en självklarhet, det gäller också för personer som befinner sig i ett palliativt skede. Därför har den palliativa processen på RCC Stockholm Gotland studerat hur sjukvården i Region Stockholm fungerar under livets sista år. Men hur ser det ut om man förutom sin cancersjukdom också är skör (frailty) av andra orsaker, exempelvis har demens eller psykisk ohälsa?
Utländska studier visar att det kan finnas ojämlikheter som är relaterade till kön och socioekonomi, flera av dem är från USA.
–Vi behövde egna data som återspeglar den svenska, skattefinansierade vården. I Region Stockholm har vi tillgång till Regionens administrativa VAL databaser som är en guldgruva för forskningen. Vi såg ett tillfälle att på djupet studera om alla med långtgången cancer får tillgång till en jämlik vård, och utifrån det forskningsresultatet bygga en bas för den palliativa processen på RCC, säger Helena Adlitzer, processledare för den palliativa processen på RCC Stockholm Gotland.
Det är Peter Strang, onkolog, professor i palliativ vård och processledare för den palliativa processen på RCC Stockholm Gotland som genomfört studien i samarbete med Torbjörn Schultz som har en mycket lång erfarenhet av VAL-databaserna.
–Initialt genomförde vi flera studier baserade på data från mer än 20 000 personer som avlidit i cancer, studier som kunde visa att kön eller socioekonomiska faktorer som bostadsort inte påverkar vårdutnyttjandet i någon större grad när man korrigerade för relevanta faktorer. Däremot såg vi att åldern spelar en roll, yngre läggs oftare in i livets slutskede och avlider oftare på akutsjukhus, säger Peter Strang.
Studierna visar att tillgången till specialiserad palliativ vård påverkar vårdutnyttjandet i hög grad. De som får Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) har mycket lägre behov av oplanerade besök på akuten eller akuta inläggningar, och man avlider sällan på akutsjukhus. Det gäller mer eller mindre alla cancerformer som vi studerat hittills, det vill säga bröst-, prostata-, lungcancer och hjärntumörer.
Skörhet en viktig faktor för onkologin
Men jämlik vård handlar inte bara om ålder, kön och socioekonomi. Många med cancer har också en samsjuklighet. Därför undersöktes även om faktorer som fysisk eller psykisk samsjuklighet påverkade vårdbehovet och vårdutnyttjandet, samt om komorbiditet (Charlson Comorbidity Index), skörhet (frailty i form av Hospital Frailty Risk Index) eller demensdiagnos påverkar tillgången till vård.
–Initialt låg fokus på samsjuklighet och det var uppenbart att personer med cancer och en tydlig komorbiditet hade mycket större behov av sjukhusets resurser. Men vi insåg att frailty, det vill säga skörhet, är ett ännu bättre mått. Frailty handlar inte bara om den muskelsvaghet som syns utåt, utan också om försvagat immunsystem, försvagad hormonell reglering och en skörare hjärnfunktion, säger Peter Strang.
–Studien visade att personer med cancer och samtidig frailty behövde mer vård i livets slutskede. De hade nästan dubbelt så många akutbesök och de avled oftare på akutsjukhus, efter oplanerade inläggningar. Frailty är en bortglömd faktor som behöver beaktas i högre grad inom onkologin, säger Peter Strang.
Fördjupning kring cancer samtidigt med depression eller psykos
Studierna har gett en hel del nya uppslag om vårdbehov och om jämlik vård, men förståelsen behöver fördjupas ytterligare.
–Därför pågår nu studier där vi undersöker hur cancervården påverkas av samtidig psykosdiagnos eller en depression. Vidare vill vi undersöka hur livets sista år blir för de personer med avancerad cancer som bor på särskilda boenden (SÄBO), där möjligheten till medicinska insatser är lägre än till exempel inom den specialiserade palliativa vården, säger Peter Strang.
Jämlik vård vid avancerad bröst- och prostatacancer
Jämlik vård vid avancerad lungcancer och KOL
Läs mer om cancer och frailty här
Bild: Palliativ cancerprocess på RCC Stockholm Gotland