MENY

Kortare ledtider för patologisvar

Sidan publicerades 16 juni 2016

Drygt 20 procent - från 18 till 14 dagar - har den genomsnittliga ledtiden för patologisvar i Stockholms län minskat på cirka ett år. Bakom den positiva trenden finns framför allt kvalitetsmedvetande, ändrade arbetssätt samt nätverkssamarbete. Framöver ska även digitalisering av patologisvar starta vilket kommer att ge ytterligare effektivisering av diagnostiken.

Läkare tittar i mikroskopDen genomsnittliga förkortningen med tjugo procent gäller alla patologisvar på små preparat, oavsett om de ingår i standardiserade vårdförlopp eller inte och trenden är fortsatt positiv. Inom vissa cancerdiagnoser är svarstiden nere på fem dagar.

Nya arbetssätt

Kliniken för patologi och cytologi på Karolinska Universitetssjukhuset har sedan en tid tillbaka aktivt arbetat med förändrade arbetssätt för att korta ledtiderna. Till exempel har de organiserat sig med självständiga grupper med eget ansvar. Starten av Regionalt kunskapscentrum för patologi och cytologi samt de möjligheter som införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården innebär har fungerat som katalysatorer.

– De standardiserade vårdförloppen har betytt mycket för patologin. Vi blir stimulerade att samarbeta och tänka nytt för att dela kompetens och kapacitet så att vi kan nå de fastsatta ledtiderna för patologisvar inom vårdförloppen, säger Johan Lindholm, processledare patologi RCC Stockholm – Gotland och ST-läkarchef i klinisk patologi vid Kliniken för patologi och cytologi på Karolinska.

Åtgärder för ökad kapacitet och kvalitet

Åtgärder som är på gång för att lösa utmaningarna som patologin står införhanteras inom ramen för Regionalt kunskapscentrum för patologi och cytologi. Det är ett samarbete mellan alla patologikliniker i länet och arbetet möjliggörs till stor del med resurser från projektet kring de standardiserade vårdförloppen. Exempel på åtgärder är:

  • ST-utbildning. Antalet utbildningsplatser för patologi i Stockholm ökas från 25 till 30 att jämföra med totalt 90 ST-läkare under utbildning totalt i Sverige.
  • Task-shifting. Arbete pågår för att omfördela arbetsuppgifter mellan patologer och cytodiagnostiker och biomedicinska analytiker.
  • Digitala nätverk. ExDIN är ett projekt för att dela kompetens i stora delar av landet genom uppkopplat nätverk för ökad tillgänglighet till kapacitet och kompetens. Nästa år installeras den första stora digitala scannern som möjliggör digital diagnostik med stöd medel från de standardiserade vårdförloppen. Film om ExDIN.
  • Diagnostikrum. För att dela kompetens, kapacitet och öka möjligheten till standardiserade svar utrustas under året diagnostiska rum på de fyra enheterna på Kliniken för patologi och cytologi på Karolinska Universitetssjukhuset. Dessa rum kan vara uppkopplade till varandra med digitala nätverk.

– Det är otroligt mycket som är på gång nu som ökar såväl kvalitet som kapacitet för patologin. På Karolinskas klinik hanterar vi cirka 20 000 cancerdiagnoser varje år och hittills har vi inte sett några undanträngningseffekter alls till följd av införande av standardiserade vårdförlopp, säger Johan Lindholm.


Sidan uppdaterad: 22 juni 2016