Patologi

Ett intensivt arbete med att anpassa den diagnostiska kvaliteten till framtida behov inom cancervården pågår. Inom vården av cancersjuka patienter erbjuder klinisk patologi i sin diagnostik såväl prognostisk information, hjälp inför val av terapi samt kvalitetsuppföljning av behandlingsresultat.

Patologens deltagande i multidisciplinära konferenser bidrar med avgörande diagnostisk och molekyläranalytisk information då den för den enskilda patienten mest lämpade behandling ska väljas.

Inom Karolinska sjukhusets organisation med enheter på Solna, Huddinge, Danderyd och Södersjukhuset har under 2021 klinisk patologi, radiologi samt genetik gått samman i en och samma organisatoriska enhet. Detta kommer att underlätta och förfina modern individualiserad cancerdiagnostik samt främja forskning och utveckling inom cancervården.

Klinisk patologi är relativt lindrigt drabbad under pandemin och det har inte resulterat i kvalitetsförsämring, snarare tvärtom. I och med att färre patienter har sökt sjukvården med åkommor av lättare art så har antalet prover minskat under året. Patologlaboratoriet har därmed haft bättre resurser för de allvarligare sjuka patienterna, särskilt de med cancerdiagnoser.

Svarstiderna har förkortats, såväl för patientprover inom Standardiserade vårdförlopp, SVF, som för övrig patologi. Fortfarande finns behov av att ytterligare förkorta svarstider framför allt vad gäller prover där patienter har förutbestämda återbesökstider där svar från patologen är av central betydelse. Kontinuerliga samtal förs mellan ansvariga för de olika patientflödena och respektive medicinskt och administrativt ansvariga inom patologin.

Under år 2020 har samtliga patologkliniker inom region Stockholm inkluderat digital patologi i rutindiagnostik. Unilabs, S:t Göran, har varit föregångare. Vid ingången till år 2021 scannas mer än 50% av de rutinpatologiska preparaten totalt sett i regionen. Ännu så länge utförs den slutliga diagnostiken från traditionella objektglas i mikroskop med digitalt stöd som tillval vid behov men under det kommande året förväntas digital diagnostik etableras som rutin.

Digital patologi används därutöver alltmer inom kvantifiering av främst immunhistokemisk analys med prediktiva tumörmarkörer till exempel inom bröstcancerdiagnostiken.

Svensk patologi har i flera år med stöd från RCC Stockholm Gotland arbetat för att etablera ett digitalt diagnostiskt nätverk inom klinisk patolog, ExDIN. De första årens projektarbete med delfinansiering från VINNOVA och avslutningsvis i samarbete med INERA inför förvaltning av ExDIN. Dessvärre uppfyllde inte projektet och dess samarbetspartner de krav som INERA ställde. Projektet lades ner utan förvaltning i november 2020. Intresset för samarbete mellan svenska kliniker inom cancerdiagnostik kvarstår. Möjligtvis med inkludering av inte bara klinisk patologi utan också med klinisk radiologi och genetik.

Svensk patologi har under många år belastats av underbemanning. Denna är en följd av generationsväxling med ett större antal äldre patologer som under en kort period uppnått pensionärsålder utan att detta har balanserats med specialistutbildning av patologer. Därtill har klinisk patologi utvecklats under de senare åren med allt större kliniska krav i form av mer omfattande och avancerad diagnostik, större antal cancerpatienter som anmäls för diskussion vid multidisciplinära ronder, krav om mer avancerade nischkompetensgrupper samt ökad tid avsatt för utbildning av ST-läkare. Kraven om patologers engagemang inom forskning och utveckling är fortfarande högt ställda.

För att uppnå balans inom bemanningen så har ett program för ökad ST-utbildning i Regionalt Kunskapscentrum i patologi och cytologi (RKC) givit gott resultat. Den önskade numerär vad gäller specialister inom klinisk patologi är nu uppnådd. Kvar finns behovet av nischkompetensutbildning vilket är en påbyggnad efter specialistutbildningen samt tid för forskning och utveckling.

2021 fokuseras arbetet på följande prioriteringar i den regionala cancerplanen:

3:3:1 Stödja utveckling och kvalitetssäkring av diagnostik som ökar förutsättningarna för individualiserad behandling

• Bidra till att stärka samarbete mellan klinisk patologi, radiologi och genetik med klinisk onkologi och Karolinska institutet för utveckling av individualiserad cancerdiagnostik.
• Leda arbetet med diagnostisk vägledning för underlag till behandlingsval med mål att minimera onödig över- och underbehandling.
• Erbjuda diagnostiskt stöd till cancerbehandling inom fas1 och fas 2-studier, en typ av behandling som ökar i omfattning och där diagnostiken är avgörande för att optimera behandlingsresultat och minimera onödig biverkan för patienterna.
• Bidra i etablering av nivåstrukturerade nisch-diagnostiska centra inkluderande modern molekylärdiagnostik i samarbete inom och utanför regionen
  Bidra till att införa bioinformatik i cancerdiagnostiken i direkt samarbete mellan laboratorier, klinik och akademi.

 3:1:3 Fortsätta arbeta för förbättrad inrapportering, lättillgängliga och behovsanpassade utdata i cancerregistret, i de cancerspecifika kvalitetsregistren och patientöversikterna
Bidra i utveckling och införande av dynamiska mallar och multidisciplinära protokoll vilket underlättar individanpassad cancervård.

3:2:1 Fortsätta arbetet med implementering och utvärdering av SVF för att nå de nationellt uppsatta målen
Fortsatt utveckling av det diagnostiska flödet inom och mellan laboratorier i regionen. En central databas för bilder, såväl från klinisk patologi som radiologi, är här en viktig faktor för att kvalitetssäkra och påskynda de standardiserade vårdförloppen.

3:3:2 Stödja forskning och utveckling som stärker förutsättningarna för tidig upptäckt av cancer
Delta i utveckling av forskningsmodeller för tidig upptäck av cancer. Dels inom detektion och sekvensering av cirkulerande tumör-DNA i blod. Dels i samarbetet mellan radiologisk och histologisk/cytologisk tumördiagnostik.

3:4:2 Fortsätta arbetet med etablering av kompetensnätverk inom bland annat patologi och radiologi
Öka möjligheten till jämlik diagnostik genom att utveckla diagnostiska digitala nätverk för regionalt och nationellt samarbete och kompetensutbyte. Samarbete inom digitala nätverk underlättar och påskyndar patienters möjligheter att få Ny medicinsk bedömning och sjukvårdens möjlighet till effektiv nivåstrukturering samt multidisciplinärt samarbete

3:4:3 Fortsätta testa och utveckla nya områden för uppgiftsväxling (task-shifting) inom bland annat screening, radiologi och strålbehandling
Fortsätta följa och utvärdera införandet av digitalt stöd för flöde på laboratorier.
Bidra till utbildning för nischkompetens för läkare, laboratoriepersonal samt bioinformatiker.
Delta i utveckling av Artificiell Intelligens som stöd för cancerdiagnostiken.