Sköldkörtelcancer

Tyreoideacancer delas in i fyra grupper: Papillär (PTC), Follikulär (FTC), Medullär (MTC) och Anaplastisk (ATC) tyreoideacancer. De två vanligaste PTC och FTC brukar benämnas Differentierad tyreoideacancer (DTC) och står för cirka 90% av alla tyreoideacancerfall.

Den årliga incidensen i Sverige är cirka 550 fall per år. DTC är 3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. För ATC och MTC är könsfördelningen lika. Man har noterat i stora delar av världen att incidensen i DTC ökat kraftigt på senare år. Orsaken till ökningen är inte klarlagd men man har spekulerat i att fler fall diagnosticeras eftersom ultraljud har blivit vanligare som screeninginstrument, men också i att omgivningsfaktorer kan bidra till fler fall.

Tyreoidea är ett strålkänsligt organ och joniserande strålning är den enda känd riskfaktor för tyreoideacancerutveckling. Radioaktiv strålning i samband med kärnkraftsolyckor, till exempel den vid Tjernobyl 1986, har medfört en ökad tyreoideacancerincidens på flera hundra gånger hos framför allt barn i de drabbade geografiska områdena.

Prognosen är generellt mycket god med en 10 års överlevnad på över 90%, vilket varit detsamma trots incidensökningen. Behandlingen är operation, hemi – eller total tyroidektomi samt ev borttagande av lymfkörtlar som är engagerade, på halsen. Därefter kan radiojod ges för att slå ut eventuellt kvarvarande celler. Beroende på tumörstorlek och lymfkörtelstatus ges thyroxin (Levaxin) som suppressionsbehandling ( för att pressa ned (TSH) tyroideastimulerande hormon) eller som substitution.

Hittills har sköldkörtelcancerprocessen Stockholm Gotland slutfört eller startat:

• Tillsatt regionala processledare inom medicin och omvårdnad.
• Arbetar med att förbättra kunskapen om SVF inom sköldkörtelflödet.
• Färdigställt en utbildningsfilm för personal och patienter om sköldkörtelcancer.
• Påbörjat arbetet med att implementering av Hälsoskattning och kartläggande samtal med kontaktsjuksköterska i hela vårdförloppet.
• Påbörjat ett samarbete med Centrum för Cancerrehabilitering för diagnosspecifika samtalsgrupper.

2024 fokuseras arbetet på följande

regionala prioriteringar 

3:4 Att 80 procent av patienterna som utreds inom ramen för SVF ska påbörja sin behandling inom uppsatta tidsramar
fortlöpande utbildning och information för samtliga inblandade i processen. Detta sker både skriftligt och muntligt.

4:1 Att underlätta införandet och uppföljningen av nya cancerbehandlingar genom fortsatt utveckling av kunskapsstöd.

4:2 Att främja utveckling inom digitalisering och AI för att effektivera cancervårdens processer.

5:1 Öka kompetensen och stärka förutsättningarna till egenvård inom cancervården.

Påbörjat implementering av digital Min vårdplan icke diagnosspecifik på Karolinska Universitetssjukhus.

5:2 Fortsätta att tillsammans med patient- och närståendeföreträdare stärka patientens ställning inom cancerområdet.

Hitta arbetssätt för samverkan med patientföreträdare.

5:3 Främja att patienters individuella rehabiliteringsbehov strukturerat bedöms och tillgodoses.

Fortsätta arbetet med att implementera Hälsoskattning och kartläggande samtal med kontaktsjuksköterska.

Analysera patienternas rehabiliteringsbehov för att bättre kunna tillgodose deras behov.

Fortsätta samarbetet med Centrum för Cancerrehabilitering.

5:4 Öka förutsättningarna för att palliativ vård initieras tidigt i vårdkedjan och att övergångar mellan vårdgivare sker effektivt, tryggt och säkert.

Fortsätta arbeta för förbättrade rutiner i vårdövergångarna.

6.1 Stärka kompetensförsörjningen inom cancerområdet genom att erbjuda utbildningar, stödja förändrade arbetssätt samt kommunikationsinsatser.

Fortsätta erbjuda utbildningsinsatser för vårdpersonal.