Jämlik vård

Jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla ska erbjudas god vård och behandling efter sina förutsättningar på lika villkor och med gott bemötande – oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk tillhörighet, religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Idag ser vi tyvärr stora skillnader mellan olika tumörsjukdomar och skillnaden i överlevnad mellan olika socioekonomiska grupper kvarstår trots den allmänna förbättringen.

Canceröverlevnaden ökar kontinuerligt i Sverige, trots att allt fler cancerdiagnoser ställs. Däremot ses fortfarande skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, regioner och mellan olika tumörsjukdomar. Cancerpatienter i grupper med hög socioekonomisk status har större chans att överleva än patienter från socioekonomiskt svagare grupper. Detta återspeglas tydligt även i Stockholm där 22 % av befolkningen är födda utrikes och studier visar att ohälsotalet i denna grupp är större än för människor födda i Sverige.

Kvinnor med utomnordisk bakgrund uteblir mer än dubbelt så ofta från mammografiscreening som svenskfödda kvinnor. I åldern 35–84 år är det mer än dubbelt så många personer med grundskola som högsta utbildningsnivå som avlider av lungcancer, jämfört med de med eftergymnasial utbildning.  

Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland har utarbetat en modell, Goda vanor för ett friskare liv, där vi samarbetar med kommuner/stadsdelar för att sprida information om hur man som individ kan minska risken att få cancer. Vi använder oss av lokalt rekryterade personer som vi utbildar till hälsoinformatörer. De kan, tack vare sin goda lokala anknytning, nå människor på ett relevant och effektivt sätt.

Det övergripande syftet med hälsoinformatörerna, med utgångspunkt från den regionala cancerplanen, är att minska ojämlikheter i hälsa, genom att med nya arbetssätt nå större grupper av medborgare. I cancerplanen framgår också att en tredjedel av all cancer skulle kunna undvikas genom förebyggande insatser och ändrade levnadsvanor – prevention. Förhoppningen är således att resultatet av informationsspridningen bidrar till inte bara goda levnadsvanor utan också ett ökat deltagande i screeningprogram och på sikt minskad cancerincidens.

Hälsoinformatörerna har nått fram med information och dialog där vi annars har haft svårt att skapa kontakt. Personligt intresse och den individuella drivkraften hos hälsoinformatörerna är viktiga faktorer för projektets framgång.

När riktad information förmedlas mellan medborgare, som talar samma språk och känner till varandras kultur, skapas bättre möjligheter för att informationen ska uppfattas korrekt och förstås korrekt i sitt sammanhang. Information på modersmål som förmedlas av personer som själva bor i kommunen framstår som en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Att medborgare informerar andra medborgare är inget unikt sätt att förmedla information på, men att så många medborgare i en hel kommun utbildas i enkla och sunda levnadsvanor som kan minska risken för cancersjukdom och att de sedan vidareförmedlar sin kunskap till andra är unikt för detta projekt. Vi har tydligt sett att kunskapsnivån ökade markant bland hälsoinformatörerna och att medborgarna de var i kontakt med ville veta mer för att öka sin egen kunskap.

SFI, skolor, föreningar och allmänna platser bedöms som de bästa platserna för informationsspridning. Viktigt att utveckla inför framtiden är stöd och utbildning till hälsoinformatörerna för att de ska kunna fortsätta uppdraget och för rekrytering av nya hälsoinformatörer i aktuella och intresserade kommuner.

Resultatet visar att utbildning av intresserade lokalt förankrade invånare till hälsoinformatörer fungerar bra. Information på modersmål som förmedlas av invånare i lokalsamhället och det egna föreningslivet framstår som en mycket viktig framgångsfaktor för att öka kunskapen om cancer. På sikt hoppas vi kunna se en bättre förståelse för betydelsen av ökad fysisk aktivitet, balanserad kost, måttlig alkoholkonsumtion och att avstå från rökning för att minska risken att drabbas av cancer eller andra sjukdomar.

Hittills har processen för Jämlik vård i Stockholm

Gotland slutfört eller startat:

  • Implementering av Hälsoinformatörer i regionen samt spridit konceptet till övriga regioner.
  • Utbildat cirka 250 hälsoinformatörer i region Stockholm Gotland.
  • Erbjudit temautbildning för utbildade hälsoinformatörer 4 ggr/år
  • Utbildning av Hälsoinformatörer i samarbete med Convictus som är en ideell, politisk och religiöst obunden förening som arbetar med hemlöshet, drogberoende och hälsa
  • Utbildning av hälsoinformatörer i samarbete med Romska ungdomsförbundet
  • Informationen som ges av hälsoinformatörer är baserad på EU:s europeiska kodex mot cancer. Ett skriftligt informationsmaterial har framtagits på lätt svenska och tolv olika språk för att förenkla och öka förståelsen.
  • Framtagande av informationsmaterial om mammografi, strålbehandling och cytostatika-behandling på 5 olika språk samt på lätt svenska.
  • Undervisning för blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor om jämlik vård har genomförts kontinuerligt
  • Utbildningspaket om Delaktighet, aktiv egenvård och jämlik cancervård erbjöds till vårdteam inom cancervården. Utbildningen utvecklades av processledarna för Lärande, Egenvård, Jämlik cancervård och genomfördes i samarbete med processledaren för Palliativ vård och samordnande kontaktsjuksköterskor. Utbildningen har genomförts för ca 145 deltagare vid åtta olika vårdenheter inom cancervården
  • Påbörjat kapitel om jämlik vård i vårdprogrammet för palliativ cancervård (ett regionalt tillägg till det nationella vårdprogrammet för palliativ vård).
  • Föreläsningar har gjorts kontinuerligt om betydelsen av jämlik vård samt att rikta uppmärksamhet på skillnader inom vård och hälsa för cancerpatienter.
  • Artiklar för att uppmärksamma jämlik/ojämlik vård och hälsa.

2020 fokuseras arbetet på följande regionala prioriteringar i den regionala cancerplanen

1.1.1 Breddinföra arbetssättet Goda vanor för ett friskare liv i hela sjukvårdsregionen, i samverkan med kommuner/stadsdelar och andra intressenter
Eftersom intresset för arbetssättet med hälsoinformatörer är stort är det viktigt att fortsätta breddinföra i hela regionen då det hela tiden efterfrågas att hälsoinformatörer deltar i olika aktiviteter.

Genomföra utbildning av nya hälsoinformatörer samt fortsätta med kontinuerliga temautbildningar för dem som är aktiva.

1.1.2 Stärka samarbetet med andra samhällsaktörer inom preventionsarbete för att nå särskilt utsatta grupper i samhället
Samarbetet med organisationer i civilsamhället är viktigt för spridning av kunskap om levnadsvanor. Den unika möjlighet man får genom olika samarbeten förstärker att kunskapsspridningen sker till grupper som många gånger kan vara svåra att nå via våra vanliga informationskanaler.

Vi kommer att fortsätta utöka samarbeten med olika samhällsaktörer.

1.1.3 Särskild satsning på barn och unga kring goda levnadsvanor
Framtagande av informations-/utbildnings-material som kan användas av olika aktörer till ökning av kunskap hos barn om levnadsvanor.

Påbörja samarbete med olika organisationer som aktiverar barn och möjligtvis utbilda egna ”hälsoinformatörer” hos dem.

Delta på aktiviteter som är riktade mot barn/ungdom

Informationsaktiviteter anpassade för skolor/föreningar inom olika områden, m.m.

2.2.3 Öka deltagande i mammografiscreening genom införande av påminnelser och riktade insatser i geografiska områden och grupper med lågt deltagande
Arrangera träffar för kvinnor i områden med lågt deltagande och hos socioekonomiskt svaga grupper. Detta gärna i samarbete med organisationer för att informera om viktigheten att delta i mammografi-screening, och samtidigt öka kunskapen om förebyggande insatser samt tidig upptäckt.

Ökad kunskap om vikten av tidig upptäckt genom deltagande i screeningprogram bidrar till bättre hälsa.

3.1.1 Fortsätta arbetet med analys och uppföljning kring jämlikhet, jämställdhet och mångfald och anpassa riktade åtgärder
Erbjuda vårdpersonal utbildning och information om jämlik vård och då bl.a. fokusera på omotiverade skillnader.

Fortlöpande analysera data om jämlikhet, jämställdhet och mångfald, och därigenom öka vår kunskap för att skapa förbättringar.