Frågor och svar om corona och cancer

– Nej, vi tror inte det, utifrån erfarenheter från tidigare virus. Det är snarare färre andel cancerpatienter som smittas eftersom de i större utsträckning är isolerade under sin behandling.

– Ja, men det gäller inte alla patienter. En ökad risk för komplikationer vid covid-19 finns framförallt om antingen lungorna eller immunsystemet påverkas av behandlingen eller sjukdomen i sig. Ett exempel på sjukdom som påverkar lungan är lungcancer. I en analys från Kina så var patienter med lungcancer en grupp med fler dödliga komplikationer av covid-19. Ett exempel på sjukdom som påverkar immunsystemet är myelom.

– Vad gäller behandlingar som påverkan på immunsystemet så är den vanligaste behandlingen cellgifter. Cellgifter ges med olika intensitet och det är bara de med högre intensitet som är farliga. Andra behandlingar kan också ge sänkt immunförsvar, till exempel antikroppen rituximab, som ges till patienter med lymfom.

– Däremot finns ingen större risk för övriga patienter med cancer som är i gott skick än för friska personer. Vid exempelvis bröstcancer får patienten oftast strålbehandling som inte påverkar lungan, och det finns snälla cytostatika som inte ger påverkan på immunsystemet. Så cancersjukdom ger överlag inte en ökad risk för komplikationer vid covid-19, utan det beror på cancerdiagnos och typ av behandling.

– Patienter med dåligt allmäntillstånd av en cancersjukdom har en ökad risk att bli svårt sjuk oavsett sjukdomsutbredning och behandling.

– Har det gått några månader sedan behandlingen så bedömer vi inte att det finns någon ökad risk. Däremot kan en patient ha en sämre lungkapacitet om man strålbehandlat lunga, vilket resulterar i en ökad risk för komplikationer. Den nedsatta lungkapaciteten av strålbehandlingen är bestående. Strålbehandlingen som gavs före 1995 till patienter med lymfom är till exempel en grupp patienter som fick stora strålfält mot lungorna.

– Egentligen finns det inte så mycket mer att göra än att följa de rekommendationer som finns gällande covid-19 – att försöka hålla sig undan smittan. Sedan lönar det sig alltid att sluta röka.

– Risken att smittas på sjukhus är inte så stor eftersom ingen personal med symtom får arbeta och patienterna håller avstånd men den finns. På grund av pandemin har vi gjort om så att majoriteten av återbesöken sker via telefon istället för ett fysiskt möte. Vi försöker undvika att folk vistas i sjukhusmiljö i onödan, för patienternas skull men också för sjukvårdspersonalens skull. Det vi hittills erfarit är att det går bättre än förväntat att hålla digitala möten. Många av erfarenheterna vad gäller olika mötesalternativ kommer vi kunna ta med oss även efter coronapandemin.

– Om en patient insjuknar i covid-19 så kan man inte ge planerad cancerbehandling. Och det är såklart en risk för alla kurativa behandlingar, att de inte får avsedd effekt. När det gäller palliativa behandlingar har det inte lika stor betydelse att det blir ett uppehåll i behandlingen.

– Men än så länge har vi fortsatt kunnat ge alla kurativa behandlingar, och nästan all palliativ behandling.

– Vi har dock redan gjort en del inskränkningar vid val av behandlingsmetod. Om vi har två val som ligger nära varandra så väljer vi den som innebär minst risk för påverkan på immunsystemet, och vi skjuter på en del behandlingar som kan vänta några månader. Vi har också dragit ner på antal besök på strålbehandlingsavdelningen genom att ge högre doser under kortare tid.

– Dessa åtgärder kommer successivt hårdna om utvecklingen av covid-19 fortsätter som de senaste veckorna. Den stora faran är att vi hamnar i ett läge som man nu har i Italien och Spanien där nästan all sjukvård styrts över till covid-19.

– Det är ingen bra idé att pausa en kurativ behandling på grund av covid-19. När det gäller palliativ behandling är det en avvägning mellan risk och nytta. Om man inte har så stor nytta av sin behandling så kanske det är bättre att avvakta.

– I nuläget är tillgången på vaccin fortfarande mycket begränsad. Folkhälsomyndigheten har därför bestämt prioriteringsgrupper för i vilken ordning vaccinering kommer erbjudas. Hur prioriteringsgrupperna ser ut kan du se på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Rekommendationer om prioritetsordning för vaccination mot covid-19, Folkhälsomyndigheten

– Den som är 65 år eller äldre kommer att erbjudas vaccination under fas 1 och 2, medan den som är under 65 år och har en cancersjukdom erbjuds vaccination under fas 3.

– Det är respektive region som ansvarar för att utföra vaccinationerna mot covid-19. På 1177 Vårdguiden finns svar på de vanligaste frågorna om vaccinationerna och vilka som erbjuds vaccin i nuläget i din region.

Om vaccin mot covid-19, 1177 Vårdguiden

– Vaccinstudierna har inte gjorts på personer med cancersjukdom men det finns i nuläget inga särskilda skäl att tro att biverkningar skulle vara vanligare eller mer allvarliga för denna grupp.

– Patientens läkare kan komma att rekommendera en särskild tidpunkt för vaccination utifrån den specifika behandlingen. Om det inte är aktuellt så rekommenderas patienten att vaccinera sig på den tidpunkt som erbjuds av regionen. Det bedöms i nuläget som viktigare att vaccinera sig än exakt när det sker.

– Det är upp till de ansvariga för studien vad som gäller för patienten, då olika studier har olika rekommendationer avseende covid-19-vaccination.

– Vaccination kommer i första hand skötas av den region där patienten är bosatt. Vid lång planerad vårdtid kommer patienten kunna starta vaccinationen där han eller hon för tillfället vårdas.

– Ja. De vaccin som godkänts ger ett mycket gott skydd mot symptomgivande sjukdom, med sannolikt >90% mindre risk att bli sjuk och ännu mindre risk att bli allvarligt sjuk. Skyddet kan dock förväntas vara sämre för personer med cancersjukdom, särskilt under pågående cancerbehandling som t.ex. cytostatika.

– Det är alltså fortfarande viktigt att följa aktuella rekommendationer för att minska risken att bli smittad även efter vaccination.

Risken att smittas av covid-19 är troligen inte större för patienter med cancer jämfört med normalbefolkningen oavsett när cancerbehandling givits alternativt pågår.

Risken att bli svårt sjuk av covid-19 för patienter med cancer ökar om;

• cancer växer i lungorna,
• lungorna påverkas av onkologisk behandling,
• immunsystemet påverkas av cancer,
• immunsystemet påverkas av onkologisk behandling,
• allmäntillståndet är försämrat på grund av sjukdom eller behandling.

Ännu så länge inga stora förändringar. Många kliniker har vidtagit följande åtgärder:

• Telefonkontakt istället för uppföljande fysiska besök
• Vissa behandlingar förenklas (till exempel tabletter istället för infusioner)
• G-CSF ges mer frikostigt för att undvika brist på vita blodkroppar
• Vissa palliativa behandlingar skjuts upp
• Screening minskas, till exempel mammografi

Ett problem är att kunskapen ännu inte finns varför lungorna blir svårt skadade av covid-19 och med denna kunskap ge bättre behandling. Följande diskussioner pågår:

• Virusnivåerna är höga. Försök pågår att ge antivirala medel, till exempel de som fungerar mot ebola.
• Inflammationen är uttalad med kraftigt förhöjda värden av cytokiner (till exempel Il-6). Försök pågår med att hämma Il-6 (till exempel tocilizumab). Den mer ospecifika immunhämmaren klorokinfosfat har också diskuterats. Ännu finns inga övertygande resultat.

Sekundära bakteriella infektioner kan späda på lungskadan och antibiotika ges frikostigt.

Intensiv cytostatikabehandling som ges vid behandling av lymfom, bröstcancer och sarkom ger risk för grav brist på vita blodkroppar och därmed ökad risk för komplikationer av covid-19. En enkel bedömning om behandlingen är ”intensiv” är om tillväxtfaktorn för vita blodkroppar (G-CSF) behövs. Mindre intensiv cytostatikabehandling (som inte kräver G-CSF) ger mindre riskökning.

De flesta monoklonala antikroppar påverkar inte immunsystemet. Ett undantag är antikroppar mot CD20 (tex rituximab och obinutuzumab) ger brist på B-lymfocyter och därmed ökad risk för bakteriella infektioner och därmed komplikationer av covid-19. Antikroppar mot CD20 ger också en viss nedsättning av T-lymfocyternas funktion vilket är en nackdel i försvaret mot covid-19.

De flesta strålbehandlingarna innebär inte någon ökad risk för komplikationer av covid-19. Undantag är:

• Strålbehandling av stora områden av lunga, till exempel lymfom strålade före 1995 med så kallad mantelbehandling.
• Pågående strålning mot lunga.
• Pågående strålbehandling mot munhåla och matstrupe (som ofta ger semhinneskador och försörjningsvårigheter)

Vid strålbehandling av bröstcancer (en av de vanligaste orsakerna till strålning) bedöms stråldosen vara så liten mot lungan att det inte innebär någon riskökning.

Dessa läkemedel aktiverar immunsystemet. Ingen vet idag riskerna med denna grupp av läkemedel. Gissningen är att behandlingen inte innebär någon stor riskökning för covid-19-komplikationer.

Vanliga onkologiska behandlingar – som troligen inte innebär ökad risk:

• Cytostatikabehandling som inte kräver G-CSF
• Her-2-antikroppar till exempel Herceptin
• Bevacizumab till exempel Avastin
• EGF – antikroppar till exempel Erbitux, Vectibix
• Tyrosinkinashämmare till exempel imatinib, sunitinib, regarofenib, pazopanib