MENY

Vägledning för cancer under graviditet

Fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-04-09

6. Förlossning, amning och uppföljning

6.1 Förlossning

Graviditeten bör fortsätta så länge det är möjligt med hänsyn till tumörsjukdomen, dvs. till fullgången tid om detta är möjligt. Förtida förlossning (före graviditetsvecka 37) bör undvikas såvida inte moderns eller fostrets hälsa är hotade. Förtida förlossning har i studier visat en högre risk för påverkan på den kognitiva utvecklingen hos barnet än en extra kur med cytostatika under pågående graviditet.

Någon generell riktlinje för om förlossningen bör ske vaginalt eller via kejsarsnitt kan inte ges utan beslut får grundas på sedvanliga obstetriska indikationer och samråd mellan berörda discipliner, inkluderande obstetriker och narkosläkare.

Cytostatikabehandling bör generellt undvikas under de sista 2–3 veckorna före planerad förlossning för att minska risken för infektion och blödning. Vid vissa diagnoser kan det dock finnas skäl att fortsätta behandlingen, se respektive nationellt vårdprogram.

6.2 Amning

Cytostatika går över i bröstmjölken och amning är därför kontraindicerat under behandling. Det är inte känt hur länge efter behandlingen cytostatika stannar i kroppen och går över i bröstmjölken.

Även vid hormonell behandling är amning kontraindicerat.

För nya läkemedelsgrupper, t.ex. immunbehandlingar och checkpointhämmare, är kunskapen om riskerna vid amning otillräcklig och amning kan därför inte rekommenderas under behandlingen och upp till ett halvår efter avslutad behandling.

Amning bör diskuteras i god tid före förlossningen. Om patienten inte ska amma bör åtgärder vidtas för att undvika att bröstmjölksproduktionen kommer igång, t.ex. med läkemedel. Se Rikshandboken i barnhälsovård (30).

6.3 Uppföljning och rehabilitering

Uppföljning och rehabilitering bör följa respektive nationellt vårdprogram, med extra uppmärksamhet på behovet av psykosocialt stöd.

Innan patienten lämnar den behandlande enheten bör patienten få information om preventivmedel och eventuell framtida graviditet.

Det saknas svenska rekommendationer för uppföljning av barn födda i denna situation men sedan 2015 finns nationella riktlinjer för uppföljning av neonatala riskbarnsom definierar en grupp neonatala högriskbarn som följs upp till skolstart. I högriskgrupen ingår bland annat barn födda mycket tidigt, barn med mycket låg födelsevikt, barn med vissa hjärnskador samt barn med annan mycket svår sjuklighet. Beroende på i vilken vecka barnet fötts, hur sjukt barnet varit samt vilka behandlingar den gravida genomgått rekommenderas kontakt med neonatolog för att planera individuellt anpassad uppföljning för det nyfödda barnet. För vägledning se även Cancer in pregnancy(5).