MENY

Gällande vårdförlopp njurcancer

Fastställt av RCC i samverkan 2019-12-10

Introduktion

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande.

Förändringar jämfört med tidigare version

2019-12-10

  • Om njurcancer:
    • Tydliggörande av att vårdförloppet gäller personer 18 år och äldre.
    • Incidensen uppdaterad.
  • Filterfunktion: Tydliggörande av att patienter som utretts med SVF för urinblåse- och urinvägscancer redan har genomgått DT urografi och därför inte behöver göra det igen.
  • Ledtider för nationell uppföljning:
    • Tabellen är uppdelad utifrån behandlingsalternativ samt basutredning/utökad utredning för att underlätta läsningen.
    • Behandlingsalternativen exspektans och palliativ symtomlindrande behandling definierade.
  • Generellt om standardiserade vårdförlopp: Standardtext om hantering av återfall inlagd utan ändringar.
  • Arbetsgruppen uppdaterad.
  • Layout och standardtexter anpassade till senaste mallen.

Om njurcancer

Vårdförloppet omfattar diagnosen njurcancer, C64.9, D410.

Vårdförloppet gäller för vuxna patienter, 18 år och äldre. Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning.

Cirka 1 200 personer per år får diagnosen njurcancer. Ytterligare cirka 1 000 personer utreds varje år för misstanke om njurcancer.

Njurcancer är den vanligaste maligna tumören i njurparenkymet och är förenad med en relativt hög dödlighet. Njurcancer är ett samlingsnamn för olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar. Incidensen i Sverige har under de senaste två decennierna sjunkit, till skillnad från andra delar av världen där incidensen generellt ökade med cirka 2 procent årligen tills nyligen. Femårsöverlevnaden för njurcancerpatienter i Sverige ökade från drygt 30 till 55 procent från mitten av 60-talet till mitten av 90-talet och ligger idag på cirka 73 procent.

För misstänkta tumörer i njuren krävs alltid en bedömning av tumörutseende, storlek, lokalisation och misstanke om metastaser. I vissa fall behövs kompletterande utredning som exempelvis värdering av tumörtromber i vena cava eller funktionsutredning för att bättre bedöma patientens allmäntillstånd. Patienter med multipel samsjuklighet kan ha större risk av kirurgi eller narkos än risken att utveckla metastaser varför beslut om exspektans också är ett behandlingsbeslut. Tumörbiopsi är en metod att gallra ut benigna tumörer från maligna och minska onödig behandling. 

Flödesschema för vårdförloppet