MENY

Gällande vårdprogram trofoblastsjukdomar

Slutlig version 2016-09-13

4. Inledning

En sammanfattande beteckning för hela sjukdomsgruppen är gestationella trofoblastsjukdomar (gestational trophoblastic disease, GTD). De har sitt ursprung från en graviditet och drabbar kvinnor i fertil ålder. De kan uppträda som en premalign sjukdom (mola hydatidosa, blåsmola), som en metastaserande sjukdom som dock i vissa fall kan spontanregrediera (invasiv mola), och i sällsynta fall som en högmalign tumörsjukdom (koriocarcinom). Ibland är det enda sjukdomstecknet ett förhöjt värde i serum och urin av humant koriongonadotropin (hCG). Lyckligtvis tillhör koriokarcinom en av de tumörtyper som har hög känslighet för cytostatika och de flesta patienterna kan botas med bibehållen fertilitet.

En graviditet kan i sällsynta fall leda till en druvbörd (mola hydatidosa). Denna räknas som ett premalignt tillstånd, och man skall efter utrymning av en mola kontrollera att S-hCG normaliseras. Om hCG inte faller eller i stället börjar stiga finns kvarvarande moderkaksvävnad, som producerar hCG lokalt och/eller i form av metastaser. Detta tillstånd kallar man gestationell trofoblastneoplasi (GTN), eller ibland gestationell trofoblasttumör (GTT), tidigare ofta benämnt persisterande trofoblastsjukdom, vilket innefattar både benigna och maligna manifestationer av GTN.

4.1 Vårdprogrammets förankring

Svensk Förening för Gynekologi och Obstetrik (SFOG), Svensk Onkologisk Förening (SOF), Svenska Sällskapet för Gynekologisk Onkologi (SSGO).

4.2 Evidensgradering

Vårdprogrammets rekommendationer grundar sig på bästa möjliga medicinska kunskap. Vid evidensgradering har vi utgått från United States Public Health Service Grading System (1). Rekommendationerna klassas enligt evidensgraden och rekommendationens styrka. Rekommendationerna grundar sig huvudsakligen på icke-randomiserade retrospektiva ko-hortstudier från enstaka centra och/eller på nationella erfarenheter där evidensgraderingen är IV, men på grund av de mätbara stora fördelarna för patienterna är styrkan av rekommendationerna generellt högt rankade (A).

Tabell 1. Levels of evidence and grades of recommendation (adapted from the Infectious Diseases Society of America-United States Public Health Service Grading System).

Levels of evidence
I

Evidence from at least one large randomised, controlled trial of good methodo-logical quality (low potential for bias) or meta-analyses of wellconducted randomised trials without heterogeneity.

II

Small randomised trials or large randomised trials with a suspicion of bias (lower methodological quality) or meta-analyses of such trials or of trials with demonstrated heterogeneity.

III

Prospective cohort studies.

IV

Retrospective cohort studies or case–control studies.

V

Studies without control group, case reports, experts opinions.

 

Grades of recommendation
A

Strong evidence for efficacy with a substantial clinical benefit, strongly recommended.

B

Strong or moderate evidence for efficacy but with a limited clinical benefit, generally recommended.

C

Insufficient evidence for efficacy or benefit does not outweigh the risk or the disadvantages (adverse events, costs, …), optional.

D

Moderate evidence against efficacy or for adverse outcome, generally not recommended.

E

Strong evidence against efficacy or for adverse outcome, never recommended.