Studie visar på ojämlika förutsättningar för kontaktsjuksköterskor över landet
I en ny vetenskaplig studie, publicerad i Nordic Journal of Nursing Reserach, har man funnit att det finns variation i hur kontaktsjuksköterskor beskriver innehållet i sitt arbete och sina organisatoriska förutsättningar, samt att det fanns en koppling mellan organisatoriska förutsättningar och upplevd moralisk stress.
Ellen Brynskog, doktorand vid Karlstads universitet och utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst är huvudförfattare till studien.
- Jag tror att studien i stort bekräftar en bild som många redan haft av kontaktsjuksköterskornas verksamhet; att den är ojämnt uppbyggd och att servicen patienterna erbjuds varierar. En viss grad av variation är tillbörlig, då rollen till exempel behöver anpassas efter olika diagnosgruppers behov. Vad som är ”lagom mycket variation” är svårt att sätta fingret på, men vid någon punkt kan man ju ha övergått till att kunna beskriva det som ojämlik vård.
Studien baseras på en enkät som fylldes i av 535 kontaktsjuksköterskor över hela landet under 2020. I studien har forskargruppen undersökt om det finns skillnader i hur kontaktsjuksköterskorna beskriver sitt arbete baserat på både vilken diagnosgrupp de arbetar med och vilken typ av sjukhus de arbetar på. Till exempel såg man att 37% av de svarande uppgav att de upprättar cancerehabiliteringsplaner, men att den siffran varierade kraftigt (mellan 6–60%) mellan olika grupper av kontaktsjuksköterskor.
Författarna tog fram ett mått på organisatoriska förutsättningar genom att gruppera kontaktsjuksköterskornas upplevelser av några centrala aspekter av sin arbetsmiljö och sitt uppdrag. Studien visar att trettio procent av de svarande kan beskrivas ha goda organisatoriska förutsättningar, sextio procent medelgoda och tio procent otillräckliga organisatoriska förutsättningar. De med sämst organisatoriska förutsättningar rapporterade en högre grad av moralisk stress.
- Även om det finns fog för variation i innehållet och utformningen av rollen gentemot patienterna, så kan detsamma inte sägas om kontaktsjuksköterskornas organisatoriska förutsättningar, säger Ellen Brynskog. För att kunna ge patienter vård av hög kvalitet behöver arbetsgivaren ge kontaktsjuksköterskorna goda förutsättningar.
Fler studier om kontaktsjuksköterskors organisatoriska förutsättningar kommer genomföras inom ramarna för forskningsprojektet QOPCoN (Quality in care and Organizational Prerequisites for Contact Nurses) vid Karlstads universitet, där dessa förutsättningar kommer att undersökas mer djupgående och kopplas samman med hälsoutfall för patienterna.
- Jag ser fram emot att utforska det här viktiga ämnet ytterligare. Vi hoppas att det kan bidra till att rollen utvecklas ytterligare för att kunna ge bästa möjliga stöd till de som berörs av cancer, avslutar Ellen Brynskog.
QOPCoN är ett forskningssamarbete mellan Karlstads universitet, Chalmers Tekniska högskola och Lunds universitet, med finansiellt stöd från Regionalt cancercentrum Syd, Regionalt cancercentrum väst och Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.