Ny rapport visar hur cancerläkemedel används och fungerar

Sidan publicerades 11 juni 2024

Regionerna ställer om sin läkemedelsanvändning när det kommer nya rekommendationer, men de väljer inte alltid de billigaste läkemedlen. Det är två av slutsatserna i Regionala cancercentrums årsrapport från Register för cancerläkemedel, RCL.

Nya läkemedelsrekommendationer införs snabbt

Ett viktigt användningsområde för Register för cancerläkemedel är att följa om läkemedlen används enligt nationella rekommendationer, alltså rekommendationer från rådet för nya terapier (NT-rådet) för rekvisitionsläkemedel och subventionsbeslut för receptläkemedel från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Två exempel som lyfts i rapporten är pembrolizumab och abemaciclib vid bröstcancer. Kenneth Villman är ordförande för RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC) som står bakom rapporten. Han är glad över resultaten.

Kenneth Villman
Kenneth Villman

– Vi kan se i rapporten att användningen av de här läkemedlen ökade efter nya indikationer och rekommendationer, säger Kenneth Villman.

I juni 2022 rekommenderade NT-rådet pembrolizumab som kurativ behandling vid trippelnegativ bröstcancer. Data visar att användningen har ökat dramatiskt mellan år 2022 och 2023, och att 82 procent av registreringarna gäller kurativ behandling. Slutsatsen är alltså att rekommendationen följs. Under 2022 fick även CDK4/6-hämmaren abemaciclib indikation för  adjuvant behandling av bröstcancer. Data visar att antalet rapporter för adjuvant behandling sedan dess har ökat markant och att alla regioner har ställt om till den utökade indikationen.

Billigare läkemedel finns men används inte alltid

Vid melanom finns flera rekommenderade läkemedel, men NT-rådet rekommenderade i april 2023 att regionerna i första hand ska välja nivolumab framför pembrolizumab baserat på lägre läkemedelskostnad. Användningen av nivolumab har ökat, men inte i den utsträckning som man hade kunnat förvänta sig. Data antyder alltså att verksamheterna skulle kunna sänka behandlingskostnaden genom att i högre grad välja ett billigare läkemedel.

Samma sak gäller cemiplimab, som rekommenderas vid skivepitelcancer i huden, livmoderhalscancer och icke-småcellig lungcancer. I april 2023 rekommenderade NT-rådet att välja cemiplimab i stället för pembrolizumab och atezolizumab baserat på lägre läkemedelskostnad. Antalet registreringar vid lungcancer har ökat från 33 till 137 mellan 2022 och 2023, men en större ökning hade varit förväntad. Även här verkar det alltså finnas en outnyttjad möjlighet för regionerna att sänka sina kostnader genom bättre följsamhet till NT-rådets rekommendationer.

Stämmer den data som är underlag för rekommendationerna?

Register för cancerläkemedel kan också användas för att följa om läkemedel har lika god effekt i klinisk vardag som de har i de studier som ligger till grund för rekommendationerna. Två exempel på det lyfts fram i rapporten, och de visar att utfallet verkar stämma väl överens. Vid metastaserat melanom är treårsöverlevnaden cirka 50 procent vid monoterapi med antingen nivolumab eller pembrolizumab. Vid metastaserad njurcancer är treårsöverlevnaden cirka 60 procent vid kombinationsbehandling med nivolumab + ipilimumab. Båda resultaten ligger nära resultaten från studierna.

– Det finns inte så mycket ”real world data” att tillgå för läkemedel, så det är roligt att kunna visa så tydliga resultat, säger Kenneth Villman.

Regionala jämförelser kräver högre inrapportering – automatöverföring är möjlig

Inrapporteringen i registret har ökat med cirka 20 procent mellan 2022 och 2023. En del av förklaringen är att flera regioner har kommit igång med automatisk överföring till registret från sina ordinationssystem. Främst är det Region Skåne och Västra Götalandsregionen som har börjat föra över data från CytoBase, och flera regioner ligger i startgroparna för att följa efter. Region Uppsala har ordinationssystemet Cytodos och har nyligen kommit igång med direktöverföring från det. CytoBase och Cytodos är de två dominerande ordinationssystemen i Sverige, och Kenneth Villman hoppas på att automatöverföringen ska öka inrapporteringen i fler regioner.

– Jag hoppas att inrapporteringen snart ska vara så hög att vi kan börja följa om läkemedel införs och används på ett jämlikt sätt i hela landet. Alla är överens om att det finns brister i införandet av nya rekommendationer, och det här registret skulle kunna hjälpa oss framåt i den frågan, säger Kenneth Villman.

De regioner som vill öka inrapporteringen kan få stöd av RCC, och Kenneth Villman uppmanar regionerna att höra av sig om de vill ha stöd.

– Vi har stöd att ge till de regioner som vill öka sin inrapportering. Både för dem som vill komma igång med automatöverföring och för dem som vill fortsätta med manuell inrapportering. Med 33 läkemedel och endast 10 variabler är tidsåtgången även vid manuell inmatning begränsad. I Örebro där jag själv arbetar är vi två personer som avsätter cirka 2 timmar var varannan månad för inmatning av alla läkemedel förutom hematologi, säger Kenneth Villman.

Rapporten Användning av nya cancerläkemedel (pdf)

Tidigare rapporter och mer information om Register för cancerläkemedel