Ny rapport: pandemin har påverkat diagnostik och vård av cancer
Covid-19-pandemin har påverkat hälso- och sjukvården i Sverige genom att resurser omfördelats till vård av covid-19-patienter och att invånare, även vid allvarliga symtom, avstått från att söka vård på grund av oro för smitta. Cancervården har även påverkats av tillfälliga neddragningar i screeningverksamheter och tillfälligt ändrade nationella och regionala rekommendationer för utredning och behandling.
Det visar en ny rapport från Regionala Cancercentrum i samverkan (RCC). Resultaten bygger på information från Nationella kvalitetsregistret för bröstcancer (NKBC) och Nationella prostatacancerregistret (NPCR). Rapporten visar på en nedgång i antalet kvinnor och män som diagnostiserats med bröst- respektive prostatacancer under 2020 med uttalade regionala skillnader.
För bröstcancer har den inställda/reducerade screeningen spelat en avgörande roll för minskningen i antalet rapporterade fall, men även enskilda individers, framförallt äldre kvinnors, tvekan att söka vård under pandemin kan ha haft en inverkan. I en lägesrapport från oktober 2020 uppgav ett flertal mammografienheter att de låg efter med hälsokontrollerna och att kallelser skickades ut med viss fördröjning, huvudsakligen i de äldre åldersgrupperna. I en separat uppföljning utförd av media i april 2021 uppskattades antalet utförda screeningmammografier ha minskat med 20 % under 2020 jämfört med 2019.
Bland männen minskade antalet diagnosticerade prostatacancrar med 36 % under pandemins första våg våren 2020 jämfört med tidigare år, medan antalet kurativa behandlingar var oförändrat. För hela året 2020 var minskningen av antalet prostatatumörer 18 % jämfört med genomsnittet för åren 2017-19. Minskningen motsvarar drygt 1 900 fall. Största delen av nedgången i antalet prostatacancerfall avspeglar sannolikt både minskad PSA-testning och tvekan att söka vård. Under 2020 pågick dock implementeringen av magnetkameraundersökning (MR) som en del av utredningen vid misstänkt prostatacancer. Det är känt att införandet av MR minskar antalet diagnosticerade lågrisktumörer vilket tros förklara cirka en fjärdedel av den markanta nedgången.
Betydelsen av att bröst- och prostatacancerdiagnoser fördröjs är ännu oklar. Sannolikt kommer svensk cancervård att uppleva en ökning av antalet patienter när de ännu odiagnosticerade personerna till sist söker vård. Prognosen bland patienter med en försenad bröst- respektive prostatacancerdiagnos riskerar att påverkas negativt varför en ökad dödlighet under ett antal år framöver inte kan uteslutas.
- Trots en hårt belastad sjukvård pekar resultaten på att majoriteten av nydiagnostiserade patienter under pandemin fått vård och behandling enligt gällande riktlinjer. Separata data för standardiserade vårdförlopp (SVF) har också visat på oförändrade eller minskade väntetider under 2020 säger Johan Ahlgren, onkolog och chef för RCC Mellansverige.
- Belastningen på den svenska cancervården förväntas öka när pandemin klingar av och aktivitet i vården återgår till det normala, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR. Det är särskilt viktigt att undersöka eventuella effekter av uppskjutna diagnoser på cancerprognos. I samarbete med kvalitetsregistrens styrgrupper kommer RCC att fortsätta följa de kort- och långsiktiga konsekvenserna av pandemin på cancerområdet.
Kvalitetsregisterrapport covid-19 bca och pca 210609 (pdf, nytt fönster)
Statistik om uppskjuten cancervård till följd av coronaviruset