Tidplanen klar för regionernas anslutning till screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer
Nu är tidplanen klar för införandet av allmän screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm. Regionernas anslutning kommer att ske planerat över de kommande två åren. Hittills i år har regionerna Dalarna och Skåne startat verksamhet och region Örebro och Östergötland står nu på tur. Därefter kommer övriga regioner att successivt införa screening med start 2022.
Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i Sverige. Chansen att bli botad ökar om sjukdomen upptäcks tidigt. Socialstyrelsen rekommenderar screening för alla i Sverige i åldern 60-74 år.
Screeningen innebär att personer i utvalda åldersgrupper får hem ett brev med ett erbjudande om att göra och skicka in ett avföringsprov. Brevet innehåller instruktioner, en provtub och ett svarskuvert. Avföringsprovet görs hemma och skickas därefter till laboratorium för analys. Om det finns spår av blod i avföringsprovet erbjuds personen en uppföljande koloskopiundersökning i sjukvården.
När det är dags för en region att ansluta kommer man att börja med att erbjuda alla personer som fyller 60 år att delta i provtagningen. Därefter utökas erbjudandet till alla som fyller 60, 62 och 64 år. När programmet är fullt uppbyggt kommer alla kvinnor och män i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år.
– I Sverige dör cirka 3 400 personer varje år på grund av cancer i tjock- och ändtarmen. Av dem avlider cirka 3 000 utanför Stockholm. Eftersom tarmcancerscreening kan minska dödligheten med ungefär 15 procent, betyder det att när screeningen är införd i hela Sverige kan cirka 400 liv räddas varje år. Det förhindrar inte bara en mycket mänskligt lidande, det sparar också resurser åt samhället, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan, RCC.
Goda erfarenheter från Stockholm och Gotland
Regionerna Stockholm och Gotland har erbjudit screening till invånarna mellan 60-69 år i drygt tio år. I år kommer de utöka verksamheten till att omfatta även 70-åringar.
Att övriga regioner avvaktat med att införa screening beror främst på att regionerna först ville slutföra genomförandet av den nationella screeningstudien SCREESCO, som 18 av landets regioner deltog i 2014-2019.
Stora vinster för både individen och samhället
– Pandemin gjorde 2020 till något av ett förlorat år för införandet av det här screeningprogrammet. Det är extra glädjande och betydelsefullt att flera regioner nu dragit igång under 2021 och att övriga följer i planerad anslutning, säger Hans Hägglund.
För att screeningprogrammet ska ge de önskade effekterna är det viktigt att en stor del av befolkningen väljer att delta. Därför är det centralt att informera befolkningen dels om hur vanlig och allvarlig den här sjukdomen är, dels om vikten av att de som bjuds in att delta verkligen gör och skickar in sitt avföringsprov. Att nå ut och förmedla den kunskapen till så många samhällsgrupper som möjligt är ur jämlikhetssynpunkt särskilt viktigt.
Hans Hägglund påpekar att det är frivilligt att delta i screeningprogrammet men att fördelarna är många, både för samhället och för individen.
– På nationell nivå, när alla regioner är igång med fullt utbyggda screeningprogram räknar vi med att vi kan spara många liv i Sverige med den här screeningen. Det betyder också att färre patienter får en mindre allvarlig sjukdom, vilket innebär mindre personligt lidande och lägre sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader för samhället.