Uppdaterat vårdprogram för prostatacancer – ny modell för diagnostik
Det nationella vårdprogrammet för prostatacancer har uppdaterats med bland annat en helt ny modell för diagnostik, som ska minska överdiagnostik och överbehandling av kliniskt betydelselös prostatacancer. Modellen innebär att män med höga PSA-värden först utreds med magnetkamera.
Ny diagnostikmodell största förändringen
Den största förändringen är rekommendationen om övergång till MR-baserad diagnostik. Män med höga PSA-värden bör utredas med magnetkamera (MR), så att biopsier därefter selektivt kan riktas mot eventuella tumörmisstänkta områden. Tidigare gjordes systematiska biopsier innan MR, vilket orsakat överdiagnostik och överbehandling.
– Den största vinsten är att mer än en tredjedel av männen med högt PSA inte behöver genomgå någon prostatabiopsi alls. De slipper därmed såväl obehag och komplikationer av biopsierna, som risken att få en cancerdiagnos och kanske även behandling för en kliniskt betydelselös cancer, säger Ola Bratt, urolog och ordförande för vårdprogramgruppen.
En grov uppskattning talar för att detta kommer leda till att omkring 1000 färre män per år diagnostiseras med en så kallad lågrisk prostatacancer. Detta innebär en stor besparing av resurser för aktiv monitorering.
– På befolkningsnivå är detta en av de mest betydelsefulla förändringarna någonsin inom cancersjukvården. Det kommer vara av stort värde för patienterna och spara resurser för sjukvården, men det finns fortfarande många kunskapsluckor som behöver fyllas.
Införandet påverkas av coronapandemin
Den pågående coronapandemin medför att många av de rekommendationer som anges i det nya nationella vårdprogrammet för prostatacancer för närvarande inte kommer att kunna följas.
Smittrisker och förutsättningar för olika åtgärder varierar mellan olika orter och sjukvårdsorganisationer. Samtliga enheter som handlägger män med misstänkt eller känd prostatacancer måste därför ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att minska smittspridningen och för att identifiera de patienter som är i störst behov av snar handläggning.
Regionala cancercentrum och nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer har förståelse för att lokala och regionala handlingsplaner mot smittspridning kan leda till att handläggningen av män med misstänkt eller känd prostatacancer under en tid kan avvika betydligt från rekommendationerna i det nya vårdprogrammet.
Nyheter om strålbehandling
En annan förändring i vårdprogrammet är högre enskilda doser vid strålbehandling. Den tekniska utvecklingen har medfört att extern strålbehandling numera kan ges med högre precision, vilket gör att högre enskilda doser kan ges utan att biverkningarna ökar. Vid mellanrisk prostatacancer rekommenderas nu 42,7 Gy, givet med endast 7 fraktioner (”ultrahypofraktionering”). Detta kommer att underlätta för patienterna och frigöra kapacitet på strålbehandlingsmaskinerna.
Vidare bör lokal strålbehandling av primärtumören som komplement till hormonbehandling övervägas för män med ett fåtal skelettmetastaser, eftersom detta kan förlänga överlevnaden.
Avsnitt om förbättringsområden
Nytt i vårdprogrammet är också ett inledande avsnitt om förbättringsområden. Där lyfts bland annat:
- återhållsamhet med PSA-testning av symtomfria äldre män,
- individuella vårdplaner,
- PROM-enkäter,
- registrering i Patientöversikt prostatacancer (PPC),
- rehabilitering,
- utredning och behandling av osteoporos hos män med kastrationsbehandling.