Nationell nivåstrukturering inom cancervården har skett inom 10 diagnosområden

Sidan publicerades 16 juni 2020

Inom ramen för den nationella cancerstrategin och genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och regioner har Regionala cancercentrum i samverkan haft uppdraget att arbeta med nationell nivåstrukturering av cancervården.

Uppdraget har inneburit att koncentrera vård som är ovanlig, komplicerad eller särskilt resurskrävande till högst fem vårdgivare i landet. Under perioden 2014–2018 har samtliga regioner fattat samstämmiga beslut om nationella vårduppdrag inom 10 diagnosområden som fördelats på 28 nationella vårdenheter vid de sju universitetssjukhusen, se bild. I RCC:s uppdrag har även ingått uppföljning av verksamheterna.

10 diagnosområden som fördelats på 28 vårdenheter

Riksdagen beslutade 2018 att Socialstyrelsen ska ansvara för arbetet med nationell högspecialiserad vård. Rikssjukvården överfördes 2018 till det nya systemet, och för närvarande pågår arbetet med överföring av cancervårdens beslutade nationella vårduppdrag. 

Erfarenheter

Hittills har cirka 2 000 patienter behandlats vid de 19 nationella vårdenheter som verkat i minst 2 år. De 2 första verksamhetsåren har främst fokuserat på uppbyggnad av en struktur för verksamheten inklusive resursallokering samt utveckling av vårdprocessen ur ett patientperspektiv, där tillgänglighet och samverkan mellan olika vårdgivare har stor betydelse.

Uppföljningstiden är ännu för kort för att kunna bedöma de medicinska resultaten. Målet är att resultat ska kunna fångas i de nationella kvalitetsregistren, varför redovisning av täckningsgrad i registren varit betydelsefull i det initiala skedet. I flertalet register är täckningsgraden mycket hög, men inrapporteringen går långsamt, varför den höga täckningsgraden nås först efter 1–2 år.

Huvudbudskap

  • Nationell nivåstrukturering inom cancervården har skett inom 10 diagnosområden.
  • Cirka 2 300 patienter har behandlats vid 28 nationella vårdenheter.
  • Det är ännu för tidigt att följa upp medicinska resultat.
  • Det nationella samarbetet har förbättrats, men det finns behov av samordning och förbättrat IT- och administrativt stöd. 

Källa: Läkartidningen

Hela artikeln på Läkartidningen