Lungcancervården mer jämlik visar ny registerstudie
Det finns endast små socioekonomiska skillnader inom svensk lungcancervård. De skillnader som finns har dessutom minskat över tid. För väntetider och patientens tumörstadium vid diagnos syns inga skillnader alls. Det visar en ny registerstudie.
– Det finns inget som tyder på att lågutbildade kommer till vården senare med en mer avancerad cancer, säger gävleforskaren och överläkaren Linda Willén, huvudförfattare till studien.
I spelaren ovan ser du en intervju med huvudförfattaren Linda Willén.
Foto: Jesper Törnlund, RCC Uppsala Örebro.
Forskarna bakom den nya registerstudien ”Educational level and management and outcomes in non-small cell lung cancer, a nationwide population-based study” ville ta reda på om det föreligger några skillnader mellan lungcancerpatienter med olika socioekonomisk bakgrund (baserat på utbildningsnivå) när det gäller till exempel väntetider, utredning och behandling.
– När man arbetar inom cancervården är det vanligt att patienter frågar om de får den bästa vården, eller om de skulle få en bättre vård någon annanstans. Det är också mycket i ropet just nu om att det finns ojämlikheter i vården, säger Linda Willén.
Inga skillnader vad gäller väntetider
I studien ingick 40 000 patienter med icke-småcellig lungcancer. Resultatet visade bland annat att de lågutbildade i större utsträckning rökte och hade ett sämre allmäntillstånd när de kom till vården. Däremot fanns inga skillnader vad gäller väntetider.
– När vi tittade på väntetiderna tog det längre tid att få komma till behandling än vad som är uppsatt i de standardiserade vårdförloppen, men det var likadant för alla patienter. Det fanns ingen skillnad mellan hög- och lågutbildade, säger Linda Willén.
Inte heller vad gäller tumörstadium, det vill säga hur långt gången lungcancern var när patienten utreddes, fanns det några skillnader.
Små skillnader vid utredning och behandling
När man tittade på utredning och behandling fanns dock en del mindre skillnader mellan hög- och lågutbildade patienter, till fördel för de högutbildade.
– Utredningsmässigt var den största skillnaden användandet av PET/DT, en specialröntgen som infördes under tidsperioden för vår studie. Vad gäller behandlingar fanns det små skillnader i användandet av stereotaktisk strålbehandling, också det en ganska ny behandlingsmetod, berättar Linda Willén.
Anledningen till skillnaderna tror Willén kan förklaras med att högutbildade patienter i större utsträckning själva tog reda på om det fanns nya diagnostiska metoder eller behandlingsmetoder som ännu inte lagts till i vårdprogrammet. De skillnader som hittades verkar dock minska över tid. En liknande studie som omfattade åren 1996–2004 visade på större skillnader än vad Willéns studie gjorde.
– Och då blev vi nyfikna vad det berodde på. Så vi delade upp vårt material i första och andra halvan av perioden och kunde då se att många av de här skillnaderna minskade över tid.
Vårdprogram och SVF bidragande faktorer
Vad minskningen av skillnaderna beror på har man inte undersökt i den här studien, men RCCs arbete med nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp (SVF) tror Willén kan vara bidragande faktorer.
– Under den här perioden har man infört nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp, och vi tror att det är två faktorer som kan spela in. Att nya forskningsresultat snabbt läggs in i vårdprogrammen och på så vis når ut till hela landet bidrar till en mer likriktad vård.
Johan Ahlgren, verksamhetschef på RCC Uppsala Örebro, är positivt inställd till studiens resultat och menar att det visar att arbetet vi gjort och gör inom cancervården ger resultat.
– Det här är en viktig studie. Det påstås ofta i medierna att skillnaderna inom vården ökar, och att hälso- och sjukvården inte tar hand om personer med kortare utbildning på rätt sätt, men den här studien tycker jag visar att vi är på rätt väg, och det är väldigt glädjande.
Om studien
Registerstudien startade 2018 och är en del av Linda Willéns doktorandprojekt på temat jämlik vård inom lungcancer. I studien har data från det nationella kvalitetsregistret för lungcancer mellan åren 2002 och 2016 kombinerats med uppgifter från cancerregistret och dödsorsaksregistret, samt den sociala databasen LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier).
Utöver Linda Willén är studien författad av bland andra Gunnar Wagenius, registerhållare för kvalitetsregistret för lungcancer, och Mats Lambe, funktionschef på RCC Uppsala Örebro. Övriga medförfattare är Anders Berglund, Stefan Bergström, Michael Bergqvist och Anna Öjdahl-Bodén.