PREM-data viktigt för både patienter och vårdpersonal
Den första sammanställningen av PREM-enkäter inom peniscancer är publicerad. PREM är ett mått på patientens upplevelse av vårdprocessen, och mäts sedan 2015 genom patientenkäter. Elisabet Skeppner och Johanna Nilsson på Universitetssjukhuset i Örebro är ledamöter i styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för peniscancer, och är involverade i arbetet med PREM.
– Det är självklart viktigt att veta hur våra patienter uppfattar den vård de erbjuds och det bemötande vi ger.
Det nationella peniscancerregistret (NPECR) startade 2000 och innehåller uppgifter om bland annat väntetider, diagnostik och behandling.
Mätning av PREM (Patient Reported Experience Measures) startade 2015 på universitetssjukhusen i Örebro respektive Malmö, eftersom den kurativt syftande peniscancerkirurgin sedan dess har varit nivåstrukturerad dit. Mätningen görs genom patientenkäter, och i december 2018 publicerades den första sammanställningen av enkäterna.
En informationskälla för förbättringsarbete
– PREM är ett kvalitetsmått som syftar till att mäta patienternas upplevelse av och tillfredsställelse med vården. Där vill vi verkligen betona patientens tillfredsställelse. Vi önskar få veta om man är nöjd med den vård man fått, liksom möjligheten att få ett samlat mått på vilka svagheter som finns i vårdprocessen för en patient som behöver vårdas på flera olika vårdenheter. Det är så vi kan bli bättre, säger Elisabet Skeppner, kurator vid Universitetssjukhuset Örebro.
Ur PREM-data genereras information och kunskap som bland annat kan ligga till grund för förbättringsarbete kring omhändertagandet av patienten.
– PREM-data upplevs lättillgängliga och ger en direkt återkoppling till oss i vården. Ett exempel på en mycket enkel förändring som har stor betydelse är att det vid senaste genomgången av PREM-data framkom att patienterna inte uppmanats att ta med närstående vid läkarbesök, något många upplevde var en brist. Det har inneburit att information angående detta nu har lagts till i kallelsen, säger Elisabet Skeppner.
Mätning inom sju frågeområden
PREM-enkäten är utformad enligt en tidigare förlaga som utformades på uppdrag av Socialstyrelsen. Enkäten består av olika frågeområden, till exempel kontakt och samordning, information samt bemötande och förtroende.
– Alla områden i enkäten är lika viktiga, säger Johanna Nilsson, kontaktsjuksköterska vid Universitetssjukhuset Örebro. Har vi ett gott bemötande av patienter och närstående skapar vi även bästa grund för ett bra samarbete, en god kommunikation och möjlighet att informationen blir tydlig. Kommunikation både till patienten och mellan oss och våra remittenter är viktigt då det kan lägga grund för ett bra omhändertagande av patienten.
Utveckling av hanteringen pågår
Idag skickas PREM-enkäten för peniscancerpatienter ut av de två nationellt behandlande universitetssjukhusen i Örebro och Malmö. Planen är att PREM-enkäten inom en relativt snar framtid istället ska skickas ut via RCC.
– Det bör skapa en bättre balans över landet och säkerställa att enkäten rutinmässigt skickas ut till patienten ett halvår efter startad behandling. Vi har även uppmärksammat att vissa patienter inte blir klara med sin vårdprocess på sex månader, varför vi bör överväga om det bör gå längre tid innan patienten får PREM-enkäten, säger Johanna Nilsson.
Framtida utmaningar
En utmaning med den nuvarande PREM-enkäten är att den är framtagen i tanke att följa patientens vårdprocess inom en region men inte över regiongränserna.
– Då peniscancervården idag är nationellt nivåstrukturerad kan vi utifrån denna mätning inte säga var i vårdkedjan patienten upplevt vården som bra eller dålig. Däremot har vi förstått att SKL planerar att lägga till frågor i enkäten riktade till de patienter med cancerdiagnoser som är nivåstrukturerade, säger Johanna Nilsson.
Sammanställningen påvisar många positiva svar. Patienterna upplever tillgänglighet, kontinuitet, information och bemötande som bra. Patienterna hade också kontaktsjuksköterska under delar av eller hela sin vårdtid. Däremot framkommer det att flera patienter saknat känslomässigt stöd under 2017, men det framgår inte om det gäller på nationell enhet eller hemsjukhuset.
– Samtal erbjuds alltid med kurator och kontaktsjuksköterska på de nationella enheterna men vår erfarenhet är att patienter som remitteras åter till hemsjukhuset efter kirurgi för ytterligare onkologisk vård eller rehabilitering saknar cancerrehabilitering på hemorten, framförallt känslomässigt stöd och tillgång till lymfterapi, säger Elisabet Skeppner.
Sammanställningen påvisar även att patienterna generellt har ett stort förtroende för peniscancersjukvården i Sverige.
PREM-sammanställningen
Ta del av hela PREM-sammanställningen via länken nedan.