Ny rapport från nationella kvalitetsregistret för lymfom
Maligna lymfom är en heterogen sjukdomsgrupp där registreringen i det nationella cancerregistret endast ger översiktlig information. Det gör registreringen i lymfomregistret extra värdefull ur ett kliniskt perspektiv.
Målet att registrera 95 % eller mer av alla lymfom i registret uppnås, dock med en längre fördröjning än önskvärt. För att kunna fastställa detaljerad subtyp av lymfom vid diagnos krävs ett vävnadsprov. Vävnadsprov ska vara taget med kirurgisk biopsi i 75 % eller mer av patienterna, men för närvarande görs detta endast i 60 % av fallen. Samtidigt ses en minskning av diagnoser som enbart baseras på finnålspunktion med cytologi och en ökning av vävnadsprov med mellannålsbiopsier vilket ändå får ses som en förbättring.
Andel patienter som får primärbehandling inom kliniska prövningar är 4 % vilket är lägre än tidigare. Dock sker utprövning av nya behandlingar för närvarande framförallt vid eventuella återfall. Hittills har behandling vid återfall inte registrerats i lymfomregistret men detta kommer att införas från och med nästa år, och därmed ge en bättre uppfattning om hur många som inkluderas i studier totalt sett.
För hela gruppen lymfompatienter, liksom för de vanligaste lymfomsubtyperna; diffusa storcelliga B-cellslymfom (33 %) och follikulära lymfom (14 %), ses en successivt förbättrad överlevnad sedan införandet av immunokemoterapi kring år 2004-2006. Någon motsvarande förbättring ses dock tyvärr inte för gruppen T/NK-cellslymfom.
Under 2018-2019 byggs lymfomregistret om för att öka säkerhet och validitet i registrerad data och för att öka anpassningen till de olika lymfomsubtyperna och till ny diagnostik och behandling som håller på att introduceras. Nyttan av registret bör därmed öka ytterligare i framtiden.