Insatser för kvalitetssäkring av SVF-uppföljningen
Som ett led i kvalitetssäkringen av SVF-uppföljningen har RCC gjort en jämförelse mellan väntetidsuppgifterna i den nationella väntetidsdatabasen vid SKL och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen, som redovisas i en färsk rapport, uppvisar skillnader och likheter som framförallt leder till slutsatsen att mer behöver göras för att stärka uppföljningen.
– Rapporten ger oss en översikt över hur läget ser ut, även när det gäller det aktuella väntetidsläget på riksnivå. Men mycket arbete återstår med kvalitetssäkring för att använda sig av väntetidsdatan i mer detaljerade analyser, säger Helena Brändström, nationell samordnare för standardiserade vårdförlopp. Det är viktigt att landstingen fortsätter att jobba med kvaliteten i inrapporteringen.
Skillnader mellan datakällorna
I rapporten finns jämförelser mellan de inrapporterade väntetiderna i väntetidsdatabasen och de registrerade väntetiderna i kvalitetsregistren för de diagnoser där SVF införts före 2017. Datum för välgrundad misstanke finns dock oftast inte i kvalitetsregistren. När den uppgiften saknats har den mätpunkt i registret använts som ligger närmast tidpunkt för välgrundad misstanke.
Jämförelserapporten visar på skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. Storleken på olikheterna varierar mellan diagnoserna.
– Om man vill jämföra landsting eller diagnoser med varandra bör man alltid titta i både väntetidsdatabasen och kvalitetsregistren, säger Helena Brändström. Det går inte att säga att en av datakällorna ensam ger en helt rättvisande bild av väntetidsläget för SVF, de skiljer sig åt när det gäller både patienturval och mätpunkter.
Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)
Resultat och statistik för väntetider i standardiserade vårdförlopp