Hur ska framtidens arbete mot hudcancer se ut?

Uppdraget har två delar. Den första är att analysera vad som krävs för att införa ett nationellt program med effektiva metoder för tidig diagnostik av hudcancer, till exempel teledermatoskopi. Den andra delen är att samla alla berörda aktörer för att diskutera hur arbetsfördelningen kring prevention kan se ut. 

– Vi kommer att hålla två workshoppar i oktober där vi samlar berörda aktörer för att diskutera de här frågorna, säger Shirin Bartholdsson, projektledare och ordförande i nationella arbetsgruppen för cancerprevention.

Viktigt att tänka långsiktigt

Workshoppen som rör primär prevention hålls den 4 oktober på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i Stockholm. Syftet är att erbjuda en arena för samtal och att diskutera strategier för det framtida arbetet.

– Hur vill vi att preventionsarbetet i Sverige ska se ut om 40 år? Vilka insatser ska stå i fokus? Vem bör utföra dem? Ska arbetet ska bli framgångsrikt, så är det nu vi måste börja planera, säger Shirin Bartholdsson.

Prevention av hudcancer handlar om att påverka människors beteende i solen. Att upprepade gånger bränna sig i solen, särskilt som barn, ökar risken att få malignt melanom som är den farligaste formen av hudcancer.

– Strålsäkerhetsmyndigheten har ett tydligt uppdrag, men annars finns det inte så många aktörer som ser det som sitt ansvar att arbeta med den här frågan. Samtidigt är hudcancer den cancerform som ökar snabbast och en av de cancerformer som man faktiskt kan förebygga, säger Shirin Bartholdsson.

Australien en föregångare

Tanken med workshopen är att såväl patientföreningar som forskare och personer med praktisk erfarenhet av hudcancerprevention ska bjudas in. Det gäller allt från primärvård och barnhälsovård till forskare med kunskap om sociala faktorers betydelse för hälsa och hur man påverkar hälsorelaterat beteende.

– Vi har stor kunskap om forskningsläget och vad som borde göras, men frågan är hur och vem som ska ansvara. Det kanske är aktörer som inte ens har ett uppdrag idag. Det blir lätt att man fokuserar på hur det är idag, vem som gör vad och vilken budget som finns. Jag vill prata om framtiden, om möjligheter, säger Shirin Bartholdsson.

Hon nämner Australien som ett positivt exempel. Där har staten arbetat målmedvetet under lång tid och på så vis lyckats få ner antalet hudcancerfall.

– De har jobbat med många olika insatser. Allt ifrån att skugga ska vara en naturlig del i offentliga miljöer, till att det ska finnas solkräm på kaféer och andra offentliga platser. Man har också tagit ett stort ansvar kring hur skolan ska bli bättre på att utbilda barn och ungdomar och bedrivit framgångsrika nationella kampanjer.

Workshop om tidig diagnostik

Hudcancer är en av de cancerformer där tidig upptäckt är centralt, eftersom det starkt påverkar överlevnaden. Den 5 oktober hålls på SKL även en workshop om tidig diagnostik av hudcancer och införandet av teledermatoskopi.

Teledermatoskopi innebär att läkare i primärvården kan fotografera misstänkta förändringar med hjälp av en förstoringslampa på sin mobiltelefon. Bilderna laddas sedan till en databas, så att en hudcancerspecialisten kan granska bilderna, ta del av bakgrundsinformationen och skriver ett utlåtande. 

– Det innebär en förbättring genom att man utnyttjar husläkarens tillgänglighet i kombination med hudläkarens diagnostiska kunskaper, säger Marianne Maroti, projektledare, överläkare och processledare på RCC Sydöst.

Resultatet från de båda workshopparna kommer att redovisas till Socialdepartementet under våren 2019 och bildar underlaget för framtidens arbete med prevention och tidig upptäckt av hudcancer.

Text: Karin Allander
Foto: Annika Magnusson

Läs mer om uppdraget tidig diagnostik av hudcancer hos RCC Sydöst. 
Läs mer om teledermatoskopi hos RCC Stockholm Gotland.