Äldre mer nöjda med cancervård än yngre
Sedan 2017 har Regionala cancercentrum (RCC) ställt frågor till patienter som utretts inom standardiserade vårdförlopp (SVF) för cancersjukdomar. Svaren är genomgående positiva, bland annat har hela 90 procent av de tillfrågade ett positivt helhetsintryck av sitt vårdförlopp. Men det finns också annat som sticker ut, bland annat skillnader mellan yngre och äldre.
Frågorna ställs som en del i Nationell patientenkät, som samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det rör sig om frågor som rapporteras som så kallade patientrapporterade mått - PREM (Patient Reported Experience Measures). Frågorna har handlat om sådant som till exempel bemötande, delaktighet och emotionellt stöd. Enkäten skickas ut sex till tio veckor efter avslutat vårdförlopp. Till och med 2023 har nära 200 000 individer svarat.
Trots många utmaningar i vården med tung arbetsbelastning, vårdplatsbrist och bitvis långa väntetider är patienter generellt sett nöjda med den vård de får och svaren varierar ganska lite över tid. Exempelvis ligger svaren i de flesta fall i topp på frågan hur man uppfattar vården avseende respekt och bemötande.
Min vårdplan och kontaktsjuksköterska betydelsefullt
Även om siffrorna och nöjdheten har varit relativt stabila över tid kan vi ändå se en förbättring sedan 2018. Om man tittar på specifika frågor finns en del exempel. Andelen patienter som avslutar ett standardiserat vårdförlopp med en cancerdiagnos och som uppger att de har fått en kontaktsjuksköterska har ökat från 69,5 procent 2018 till 75,2 procent 2023.
– Jag tror att både införandet av Min vårdplan och etableringen av kontaktsjuksköterska har bidragit till att vi ser positiva effekter, säger Helena Tufvesson Stiller, verksamhetsutvecklare på Regionalt cancercentrum sydöst och samordnare för undersökningen.
Äldre mer nöjda
En annan sak som sticker ut är skillnaden mellan äldre och yngre. Äldre (65+) är mer positiva än yngre (18-34 år). Svarsfrekvensen är visserligen högre bland de äldre, men skillnaden är så pass stor att det finns anledning att tro att det finns en faktisk åldersrelaterad effekt. Bland annat tycker den yngre gruppen att väntetiderna är för långa. Men det ska också sägas att det syns en stor förbättring mellan år 2018 och 2023 för vissa områden i den yngsta åldersgruppen (18-34 år).
– Varför yngre är mindre nöjda kan man bara spekulera i. Kanske är förväntningarna och kraven högre. Det kan skilja sig mellan diagnoserna, men generellt är de yngre mindre nöjda, säger Helena Tufvesson Stiller
Cancerbesked via telefon eller möte?
En fråga som också skiljer yngre från äldre är hur man vill ha sitt cancerbesked. Även om samtliga patientgrupper till största delen föredrar att få sitt diagnosbesked i möte med vårdgivaren, finns i den yngre åldersgruppen en större grupp som föredrar att få det per telefon istället för i ett möte på plats jämfört med äldre grupper. Kanske är yngre mer vana vid att kommunicera på distans, menar Helena Tufvesson Stiller. Det som påverkar önskemålen mest är dock vilken diagnos det rör sig om.
– Det har ju alltid varit standard i svensk sjukvård att man vill ge svåra besked i ett personligt möte. Men idag handlar det nog mycket om tillgänglighet. Yngre kan ju vara personer som jobbar heltid och att man då hellre tar ett bokat telefonmöte och slipper avsätta tid för att ta sig till vårdgivaren. Det vi också kan se är att det hände något under pandemin i hur både vården och patienter använder sig av digitala hjälpmedel.
Det finns också en skillnad i gruppen 18-34 år som fått ett cancerbesked efter avslutat vårdförlopp jämfört med dem som inte fått ett cancerbesked. Bland de som fått ett cancerbesked har resultaten förbättrats från 2018 till 2023. De som fått besked om att de inte har cancer har däremot försämrat sina resultat.
– Det är svårt att säga rakt av vad det beror på, men det finns säkert flera orsaker, till exempel att arbetssätten med digitala kontakter och digital vårdplan blivit mer etablerade. Förbättringar, om än mindre, ses även för gruppen 35-64 år och ännu mindre för gruppen 65+. En anledning till frånvaro av förbättring i de äldre grupperna kan tänkas vara att resultaten redan 2018 låg på en hög nivå och att förbättringsutrymmet därför är mindre, avslutar Helena Tufvesson Stiller.
Syftena med att införa SVF var att öka patientnöjdheten, skapa en mer jämlik cancervård och korta ledtiderna. Om man ser till just kategorin ålder så verkar det som om cancerpatienterna blivit både mer nöjda och att skillnaderna mellan åldersgrupperna minskar.
Patienter med cancerdiagnos
Patienter utan cancerdiagnos
