Första nationella vårdprogrammet för bröstcancerscreening – ett verktyg för utvärdering och jämlik screening

Målet med vårdprogrammet för bröstcancerscreening är att ge rekommendationer för screeningprocessen ur ett organisatoriskt och medicinskt perspektiv. Syftet är att ge huvudmännen och verksamhetsansvariga goda förutsättningar för att bedriva screeningen på ett säkert och jämlikt vis i Sveriges regioner. 

– Vår förhoppning är att vårdprogrammet kan vara ett verktyg för regioner och för enskilda screeningenheter att belysa och utvärdera verksamheten. Vårt arbete har visat på vissa skillnader i rutiner mellan regionerna. Vårdprogrammet kan därmed utgöra ett underlag för fortsatta diskussioner och förändringsarbeten där regionerna kan dra lärdom av varandra, säger Kristina Lång, ordförande i vårdprogramgruppen.

Bröstcancerscreening med mammografi är väl etablerat

Sverige har varit ett föregångsland när det gäller mammografiscreening, och flera av de första stora randomiserade kontrollerade studierna som utvärderade mammografiscreening genomfördes i Sverige. De visade att screening ledde till minskad dödlighet i bröstcancer. Socialstyrelsen rekommenderade därför att mammografiscreening skulle införas, vilket gjordes successivt under 1980- och 1990-talet. Bröstcancerscreening med mammografi är därmed väl etablerat i Sverige.

Kvinnor i målpopulationen får information om screeningprogrammets för- och nackdelar för att kunna fatta ett välgrundat beslut om att delta. En standardundersökning utgörs av två mammografiska projektioner per bröst. Undersökningen dubbelgranskas av bröstradiologer som beslutar om kvinnan ska återkallas för vidare utredning eller inte. Omkring 3 % av alla screenade kvinnor återkallas för vidare utredning, varav knappt 20 % blir diagnostiserade med bröstcancer.

Nationellt kvalitetsregister

Screeningprogrammets kvalitet och effektivitet bör systematiskt utvärderas med hjälp av kvalitetsindikatorer, och i förekommande fall relateras till målvärden. Det finns ett nationellt kvalitetsregister för mammografi som ännu inte har nationell täckning.

– Det är viktigt att fler regioner ansluter sig till kvalitetsregistret för mammografi. Det ger oss bättre möjligheter att utvärdera bröstcancerscreeningens olika delar systematiskt för att säkerställa att vi håller en fortsatt hög kvalitet över hela landet, säger Kristina Lång, ordförande i vårdprogramgruppen.

Genom registret får anslutna regionerna stöd i att fullfölja sitt uppdrag att systematiskt följa upp och utvärdera mammografiverksamheten. I och med att data överförs automatiskt till registret kommer en region, så snart den har anslutits, kunna fullt ut nyttja de rapporter och utdataverktyg som görs tillgängliga och därigenom får stöd i det lokala förbättringsarbetet. Allteftersom fler regioner ansluter sig kommer registret också att ge ett mer stabilt underlag för nationella jämförelser.

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligast förekommande cancertypen och den näst vanligaste orsaken till cancerdöd bland kvinnor i Sverige. Socialstyrelsen rekommenderar att kvinnor i åldern 40–74 år erbjuds bröstcancerscreening med mammografi med 18–24 månaders intervall. Screening är en populationsbaserad sekundärpreventiv åtgärd som syftar till att upptäcka cancer i ett tidigt asymtomatiskt skede som möjliggör tidig behandling. Målet med bröstcancerscreening är att minska dödligheten i bröstcancer.

Omfattande forskning pågår

Vårdprogrammet är ett levande dokument som följer kunskapsläget, och det är förankrat i Socialstyrelsens rekommendationer. Omfattande forskning om bröstcancerscreening pågår, och detta vårdprogram kommer att revideras och uppdateras om Socialstyrelsen lämnar nya rekommendationer. Då kommer även evidens från nationella och internationella studier samt rekommendationer från European Commision Initiative on Breast Cancer att beaktas.

– Det pågår spännande forskning inom AI och mammografiscreening med goda resultat. Det innebär att en uppdatering av rekommendationer kring AI-stöd vid granskning av mammografibilder troligtvis kan förväntas redan vid nästa revidering av vårdprogrammet. Det skulle kunna medföra både en minskad arbetsbörda för röntgenläkarna och ett stöd i att hitta fler cancerfall, avslutar Kristina Lång. 

Vårdprogrammet för bröstcancerscreening finns i Kunskapsbanken