Uppdaterat vårdprogram för bukspottkörtelcancer

Sidan publicerades 26 juni 2024

Det nationella vårdprogrammet för bukspottkörtelcancer har genomgått en revidering. Den förra versionen kom 2021. Den nya versionen innehåller flera viktiga uppdateringar och förtydliganden. Ett par områden i fokus är uppföljning och möjligheten att rapportera PROM-data.

Den stora skillnaden i den nya versionen av vårdprogrammet är rekommendationen om ökad uppföljning med datortomografi efter behandling.

– Genom en tätare uppföljning med skiktröntgen kan vi starta behandling tidigare och på så sätt öka överlevnaden för dem som får återfall, säger Bobby Tingstedt, ordförande i vårdprogramsgruppen och professor i kirurgi vid Skånes Universitetssjukhus.

Flera andra mindre uppdateringar har gjorts som syftar till att göra vissa delar tydligare och mer läsvänliga, bland annat när det gäller ärftlighet och screening. Där har tabeller tagits fram som vägledning för eventuell screening. Tabellerna gör det enklare att identifiera riskgrupper och se åtgärder för att förebygga eller tidigt upptäcka cancer. Vårdprogrammet ger också utökad information och riktlinjer om nutrition.

Glesare undersökningar av små cystor

Ett annat område som gäller uppföljning är den premaligna diagnosen som kallas sidogångs-IPMN (Intraduktal Papillär Mucinös Neoplasi) med små icke-definierbara cystor. Där är rekommendationen att glesa ut uppföljningen.

– Den här typen av små cystor är oftast inte så farliga, så vi har lagt in ett avsnitt om att man kan glesa ut kontrollerna efter tre år och i vissa fall helt avsluta dem. Det finns internationella riktlinjer kring att detta ska följas upp som man inte kan gå emot, men vi anser ändå att man kan göra en viss utglesning av kontrollerna. Kontroller som ofta upplevs som onödiga och resurskrävande. Evidensläget och hälsoekonomin pekar dessutom i den här riktningen, säger Bobby Tingstedt.

Uppmaning att lämna PROM-data

I uppdateringen finns också en begäran om att få in PROM-data (Patient Reported Outcome Measures). Något som inte togs upp i första versionen.

– I nationella kvalitetsregistret för bukspottkörtelcancer finns nu möjlighet att samla in PROM-data och vi vill gärna att man rapporterar in PROM för att vi ska få så mycket data som möjligt, uppmanar Bobby Tingstedt.

PALEMA

Som brukligt har det funnits aktiv patientmedverkan med i framtagandet av vårdprogrammet. Medverkan har representerats av patientföreningen PALEMA som bidragit med insikter och erfarenheter.

Uppdateringar i vårdprogrammet

  1. Uppföljning med CT: En tydligare uppföljningsdel ger rekommendationer för hur man bör följa upp patienter efter behandling.
  2. Nutrition och riktlinjer: Vårdprogrammet ger nu utökad information om nutrition.
  3. Behandlingsöversikter: Den nya versionen innehåller visualiserade behandlingsöversikter i form av figurer.
  4. Sidogångs-IPMN och små icke-definierbara cystor: Undersökning kan ske mer sällan efter tre år.
  5. Patientrelaterade utfallsmått (PROM): PROM har nu börjat användas för att mäta patienternas upplevelse av vården.
  6. PALEMA:s bidrag: Patientföreningen för cancer i pankreas har aktivt deltagit i utformningen av vårdprogrammet. Deras insikter och erfarenheter finns nu under kapitlet om egenvård.

Vårdprogrammet för bukspottkörtelcancer finns i Kunskapsbanken

Om bukspottkörtelcancer

I Sverige står bukspottkörtelcancer för cirka två procent av all nydiagnostiserad cancer och nio procent av alla dödsfall i cancer. I Sverige liksom i Europa är bukspottkörtelcancer den tredje vanligaste dödsorsaken i cancer. Ungefär 1 900 personer om året får sjukdomen. De flesta är över 70 år. Cancer i bukspottkörteln har oftast hunnit sprida sig i kroppen när sjukdomen upptäcks. Då finns behandling som kan bromsa och lindra sjukdomen en tid men den går inte att bli av med. Sjukdomen har en dålig prognos och endast sex procent av patienterna lever mer än fem år efter diagnos trots behandling.