Lägesrapporter för förbättringsprojekten inlämnade
Under 2024 har drygt 300 projekt startats upp i både små och större verksamheter för att på olika sätt förbättra den svenska cancervården. Projekten är resultatet av de 220 miljoner kronor som RCC fick i uppdrag att fördela i början av året. De projekt som tilldelats medel får löpande vägledning av RCC. De har till syfte att korta ledtiderna för patienter som utreds för cancer samt stärka cancerrehabiliteringen och den palliativa vården av barn och vuxna. 18 december lämnade RCC in lägesrapporter för alla sjukvårdsregioner till Socialstyrelsen.
- Vi ser ett fantastiskt engagemang i hela landet, det finns en enorm förändringskraft i sjukvården. Det gäller att plocka upp idéerna som finns och ge verksamheterna möjligheten att på ett strukturerat sätt låta idéerna bli verklighet. Små verksamheter, som annars kanske inte kunnat driva förändringsprojekt på detta sätt, kan med lite hjälp göra stora förändringar i kvalitet och effektivitet. Större, mer resursstarka verksamheter finns också med bland förbättringsprojekten och det är spännande att följa alla projekt och se vilken påverkan de får, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid RCC i samverkan.
Förbättringsprojekt för att korta ledtiderna till behandling
RCC har tidigare i år gjort både nationella och regionala analyser av hur cancervården fungerar och kan stärkas. De standardiserade vårdförloppen, som följer vårdprocessen från välgrundad misstanke till start av cancerbehandling, går att följa med hjälp av sjukvårdens egna data och tydliggör detaljerat tidsåtgången i de olika stegen i förloppen. I kartläggningar och analyser har RCC tillsammans med regionerna redovisat var vanliga flaskhalsar finns, vad de beror på och hur de kan åtgärdas. Förbättringsprojekten inom patologi och bild- och funktionsmedicin har tilldelats stöd och medel just för att möta dessa hinder och därmed korta ledtiderna i cancerförloppen. Införande och tester av AI är ett genomgående tema för många förbättringsprojekt och det finns flera exempel på projekt som inför ny teknik, som artificiell intelligens för att avlasta funktioner inom radiologi. Många andra projekt fokuserar på att förbättra remissrutiner eller omfördela arbetsuppgifter (task shifting) för att effektivisera arbetet.
Rehabilitering och palliativ vård
Den andra delen av satsningen på förbättringsprojekt omfattar rehabilitering och palliativ vård. De nationella vårdprogrammen för dessa områden är centrala för att stödja livskvaliteten hos barn och vuxna som genomgår eller har genomgått cancerbehandling. Stöd har delats ut till projekt som stärker implementeringen av programmen och förbättrar uppföljningen av rehabilitering. Inom den palliativa vården har flera mindre projekt genomförts som tillsammans förbättrar förutsättningarna för att fler vårdmoment kan utföras i hemmet, vilket ger en mer sammanhållen vård och minskar behovet av återinläggningar och akuta sjukhusbesök.
Både rehabilitering och palliativ vård ställer krav på multidisciplinärt samarbete över verksamhetsgränser, vilket kan vara en utmaning. Många projekt har startat forum för dialog och gemensam planering av rutiner och arbetssätt, eller satsat på utbildningsinsatser för att möta behovet av kompetenshöjning. RCC har även bildat regionövergripande nätverk för att stärka samarbetet mellan de funktioner som ingår i rehabilitering och palliativ vård.
- Det är viktigt att regionerna kan hjälpa varandra med erfarenheter och kompetenser och RCC har en färdig struktur som kan underlätta ett sådant arbete, det är glädjande att kunna erbjuda den arenan till verksamheter som vill och ser behovet, säger Kjell Ivarsson.
Andra initiativ inom rehabilitering och palliativ vård har till syfte att öka tillgängligheten genom att testa digitala lösningar som komplement under rehabilitering eller palliativ vård. Flera förbättringsprojekt har samlat patienter, närstående och profession i arbetsgrupper som gemensamt arbetat fram digitala plattformar som testas och utvärderas innan de kan implementeras.
Samarbeten med ideella aktörer
Även verksamheter utanför sjukvården finns med bland förbättringsprojekten, till exempel den ideella aktören Kraftens hus vars verksamhet kan ses som en förlängning av sjukvårdens cancerrehabilitering. Kraftens hus har under 2024 startat projekt i Göteborg, Stockholm och Jämtland/Härjedalen.
- För att förbättra cancervården och för att förbättra för personer som har eller haft cancer behövs inte bara samarbete mellan vårdprofessioner och över regiongränser. Vi behöver också stimulera kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan offentlig verksamhet och till exempel ideell verksamhet. Vi är mycket tacksamma över att organisationer som Kraftens hus och även Ung cancer ingår bland förbättringsprojekten, säger Kjell Ivarsson.
Rapporterna över förbättringsprojekten har nu lämnats in till Socialstyrelsen som i sin tur kommer att rapportera vidare till Socialdepartementet.
- En viktig förutsättning för att så många lyckosamma initiativ har genomförts är att RCC organiserat ansökningsförfarande och bedömningar, utsett kontaktpersoner, samlat in och sammanställt delrapporter samt gett stöd till projektledarna, både regionalt och nationellt. Vi på RCC ser samarbetet med förbättringsprojekten som ett ypperligt exempel på hur RCC:s nationella arbete kan matcha regionala initiativ, avslutar Kjell Ivarsson.
I rapporterna listas några särskilt utvalda projekt för varje sjukvårdsregion, dessa sammanfattas kort här.
RCC Väst
Anskaffning ny robotteknik för kloss- och objektglasarkivering
Projektet syftar till att automatisera en delprocess i hanteringen av patientprover med hjälp av en robot. Ombyggnationer och förberedelser för att skapa arbetsytor och optimera processflöden är färdiga. Annonseringen för upphandlingen av roboten är nu ute och beräknas avslutas i december 2024. Efter avslutad upphandling förväntas leverans och installation ta cirka 20 veckor, med förstudie och anpassningar innan driftsättning planerad till Q1-Q2 2025.
Global genetisk analys som verktyg för precisionsmedicin vid cancersjukdom hos barn
Projektet syftar till att rutinmässigt erbjuda global genetisk analys (WGS) av tumör och normal vävnad för alla barn med cancer, vilket möjliggör precisionsmedicinsk behandling. Trots att tidigare extern finansiering upphört har diagnostiken fortsatt enligt plan. Under 2024 har 56 barncancerfall analyserats, varav 23 CNS-tumörer och 33 solida tumörer utanför CNS.
Uppföljning och rehabilitering för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada
Projektet syftar till att förbättra uppföljning och rehabilitering för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada, med fokus på att skapa jämlik vård och ge rätt stöd vid rätt tidpunkt. Genom att stärka arbetet inom fysisk rehabilitering och utveckla processkartor för nya arbetssätt, strävar projektet efter att förbättra samordningen mellan olika kompetenser och vårdnivåer. Detta ska leda till att behov identifieras tidigt och att patienter tryggt överförs mellan vårdinstanser, vilket ökar kvaliteten och tillgängligheten till rehabilitering.
Regionalt cancerrehabiliteringscentrum - för avancerade behov
Etableringen av det Regionala Cancerrehabiliteringscentrumet innebär en sammanhållen och specialiserad rehabiliteringsprocess för patienter med avancerade behov och sena biverkningar efter cancerbehandling. Centrat öppnade den 1 september och erbjuder multidisciplinär rehabilitering med ett basteam bestående av sjuksköterska, läkare, psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, kurator och sexolog. Genom nybesök, teamkonferenser och individanpassade rehabiliteringsplaner säkerställs att varje patient får rätt insatser vid rätt tidpunkt.
Cancerrehabilitering Online VGR – Förstudie för digital rehabilitering
Projektet syftar till att ta fram ett koncept för en regional, helt digital rehabiliteringsverksamhet inom cancerrehabilitering i Västra Götalandsregionen, inspirerat av en etablerad modell i Skåne. Förstudien, som ska levereras vid årsskiftet 2024/2025, omfattar en beskrivning av målgruppen, processer och arbetssätt, förslag på bemanning och digitala lösningar samt uppföljningsparametrar.
RCC Syd
Bilddiagnostik i Södra sjukvårdsregionen med fokus på gemensamt tekniskt gränssnitt, utrustade MDK-rum och MDK-rutiner för en förbättrad samverkan och tillgänglighet till MDK
Syfte med projektet och varför förbättringsprojektet behövs: Multidisciplinära och multiprofessionella kliniska distansmöten (KDM) med fokus på utredning, behandling och uppföljning har till uppgift att säkra en mer jämlik vård och stärka samarbetet mellan vårdens medarbetare. KDM kan ske på nationell, sjukvårdsregional, regional och lokal nivå där multidisciplinära konferenser (MDK) är ett exempel på mötesformat. En samverkansgrupp för KDM i Södra sjukvårdsregionen etablerades under 2023 med fokus på teknisk utveckling och användargränssnitt för att optimera nyttjandet av framförallt MDK. Syftet med föreliggande projekt är att skapa samsyn kring teknik, gemensamma användargränssnitt samt optimerande av MDK-rum och rutiner.
Klok klinisk radiologi, Region Blekinge
Syfte med projektet och varför förbättringsprojektet behövs: Syftet med projektet är att förbättra tillgängligheten, minska köerna och hålla väntetider inom prioriteringsramar för radiologiska undersökningar i Region Blekinge. Detta görs genom att identifiera icke värdeskapande processer, upprättande av nya snabbare arbetsflöden samt genom att skapa flexibla tider för bl.a. MR-undersökning.
Strukturerad och säker implementering av artificiell intelligens inom bröstcancerscreening med mammografi, Region Skåne
Syfte med projektet och varför förbättringsprojektet behövs: Syftet med projektet är att implementera och utvärdera AI-verktyg inom mammografiscreening. Projektet grundar sig i den randomiserade kontrollerade studien ”Mammography Screening with Artificial Intelligence (MASAI)” publicerad i Lancet (Lång et al. Lancet Oncol 2023).
Digitalt samarbete inom Klinisk patologi i Södra sjukvårdsregionen, Södra sjukvårdsregionen
Syfte med projektet och varför förbättringsprojektet behövs: Syftet med projektet är att skapa ett digitaliserat samarbete mellan patologiverksamheterna inom Södra sjukvårdsregionen. Digitaliseringen minskar den manuella hanteringen av glas, remisser och omskanning. Dessutom minskar beroendet av fysiska transporter mellan orterna då den digitala bilden kan bedömas av patolog i annan del av Södra sjukvårdsregionen utan att det fysiska mikroskoperingsglaset behöver transporteras, vilket väsentligt förkortar svarstider och ger möjlighet till utökat samarbete.
Jämlik bedömning inför precisionsmedicin vid äggstockscancer. Implementering av nya arbetssätt som förbättrar patologisk diagnostik och sparar insatser inom bild och funktion, Södra sjukvårdsregionen
Syfte med projektet och varför förbättringsprojektet behövs: ökad tillgänglighet till utredning med hög precision för patienter med misstänkt äggstockscancer och mer sammanhållna utrednings och vårdprocess med kortare ledtider för patienterna med misstänkt äggstockscancer i regionerna i syd.
Digi-CaRe Barncanceröverlevare (som nu fått ny titel "Digi-CaRe Unga")
Syfte: Att öka tillgängligheten till teambaserad interdisciplinär cancerrehabilitering för målgruppen unga (ca 16-25 år) som genomgått cancerbehandling före 18 års ålder. Långsiktig målsättning är att bygga upp och pilottesta den digitala rehabprocessen i Södra Sjukvårdsregionen och därmed säkerställa att unga som genomgått cancer under barndomen får sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda och kan följa de rekommendationer som beskrivs i vårdprogrammet "Cancerrehabilitering för Barn och Ungdomar".
Tidigt insatt Rehabilitering till patienter med en obotbar cancersjukdom
Syfte: Att fånga upp och erbjuda patienter med en obotbar cancersjukdom och deras närstående rehabiliterande insatser i rätt tid och på rätt vårdnivå.
Prehabilitering inom cancervården, behandling inför start av cancerbehandling via ett digitalt program.
Syfte: Att patienten ska vara i gott skick fysiskt och psykiskt och väl rustad inför kommande cancerbehandling. Närstående kommer också att aktivt involveras i programmet då det har varit ett tydligt önskemål från patienter i undersökningarna.
RCC Sydöst
Implementering av precisionsmedicin inom barncancer som klinisk rutin
Projektet syftar till att överföra den precisionsmedicinska diagnostiken, som utvecklats genom studien GMS AU-barncancer, till klinisk rutinverksamhet. Målet är att optimera hanteringen av färskt tumörmaterial för att förbättra diagnostikens snabbhet och kvalitet, genom att effektivisera provhanteringen från biopsi och operation till patologens bedömning och öka samarbetet mellan de involverade aktörerna
Kortare svarstider genom automatisering och förändrat arbetssätt vid klinisk patologi i Region Östergötland
Projektet syftar till att förbättra effektiviteten och kvaliteten inom patologiverksamheten genom automatisering av arbetsmoment, förbättrade arbetsflöden, och utbildning av personal. Målet är att minska sårbarheten i verksamheten och förbättra svarstider för histopatologiska prov. Ett långsiktigt mål är att förkorta medelsvarstider för provsvar, särskilt för cancerdiagnostik, och förbättra arbetsmiljön genom minskad övertid och bättre planering.
Utöka ”Tid i handen” inom standardiserade vårdförlopp, Region Jönköping
Projektet syftar till att förbättra flödet och effektiviteten inom diagnostikprocesserna för patienter inom SVF (Standardiserat Vårdförlopp) för lung- och huvud/halscancer. Målet är att ge patienter en tid i handen för diagnosbesked genom att standardisera svarstider och minska flaskhalsar. Detta ska leda till kortare väntetider och ökad transparens i vårdprocessen, vilket förbättrar både arbetsmiljön för personalen och patienternas upplevelse.
Minskning av väntetid till kolposkopimottagning
Projektet syftar till att effektivisera hanteringen av kolposkopiköer i Region Östergötland, där cirka 1 000 patienter inte kallats i tid enligt vårdprogrammet för cervixcancerprevention. Målet är att minska antalet nödvändiga kolposkopiundersökningar genom att använda dubbelanalys av cellprov som ett kontrollverktyg. Ett ytterligare syfte är att öka kapaciteten genom att utbilda ST-läkare för att utföra kolposkopier, vilket minskar belastningen på specialistläkare och förbättrar tillgängligheten till vården.
Undersökning för GEP NET-patienter med Ga-68 Somakit
Projektet syftar till att förbättra diagnostiken för patienter med neuroendokrina tumörer (GEP NET) genom att introducera undersökningar med Ga-68 Somakit i Region Jönköping. Detta ska öka tillgängligheten till PET/CT-undersökningar, minska flaskhalsar i regionens vårdprocesser och erbjuda patienter kortare resor och snabbare diagnoser. Projektet har även som mål att effektivisera resursanvändningen, förbättra arbetsmiljön för personal och bidra till en bättre samordning inom Sydöstra sjukvårdsregionen.
Trygga barn vid magnetkameraundersökning
Projektet syftar till att minska behovet av narkos vid MR-undersökningar av barn genom att förbättra deras förberedelser och trygghet. Detta förväntas öka tillgängligheten till MR-undersökningar och effektivisera vårdprocesser. Ett sekundärt mål är att förbättra upplevelsen för barn och familjer samt minska frånvaron från skola och arbete. Projektet riktar sig initialt till barn som behandlas för cancer men har potential att skalas upp till fler diagnosgrupper.
Prerehabilitering och preoptimering vid lungcanceroperation
Syftet med projektet är att utveckla och implementera ett strukturerat arbetssätt för prerehabilitering och preoptimering för patienter som ska genomgå lungkirurgi på grund av lungcancer. Målet är att minska postoperativa komplikationer och förbättra patientens hälsa före operationen genom att optimera näring, fysisk status och rökavvänjning.
Leva –inte bara överleva
Projektet syftar till att skapa en strukturerad och stödjande rehabiliteringsmiljö för patienter som genomgått cancerbehandling. Målet är att förbättra deltagarnas livskvalitet genom att erbjuda en trygg plats för återhämtning, där de kan bearbeta sina upplevelser och få verktyg för att hantera sina känslor och fysiska utmaningar. Genom att ge patienter möjlighet att dela erfarenheter och delta i kreativa och fysiska aktiviteter, strävar projektet efter att stärka självkänslan och ge deltagarna redskap för att leva ett så bra liv som möjligt under och efter sjukdom.
Likvärdig palliativ vård
Projektet syftar till att stärka och strukturera palliativ vård för patienter inom särskilda boenden (SÄBO) och hemsjukvård. Målet är att skapa en individanpassad och strukturerad vårdplan för varje patient, som förbättrar kontinuiteten, ökar kvaliteten på vården och säkerställer att patienternas behov tillgodoses utifrån deras sjukdomstillstånd och vårdnivå.
RCC Stockholm Gotland
Lungemboli och AI-granskning
Kortare tid till diagnos och snabbare behandling av allvarligt tillstånd. Minskat lidande och minskad stråldos för patienten samt resursbesparing.
Röntgenkliniken har i samverkan med onkologiska kliniken vid Södersjukhuset förbättrat omhändertagandet av cancerpatienter som remitteras för skiktröntgen. AI-algoritmen detekterar lungemboli hos cancerpatienter som genomgår en undersökning med annan frågeställning. När AI-algoritmen bedömer en misstänkt lungemboli granskas bilderna av radiolog. Vid behov tas direktkontakt med onkologmottagningen för att diskutera indikation för omedelbart omhändertagande. Under tiden väntar patienten på röntgen och kan vid behov tas om hand vid samma tillfälle.
Introduktion av AI inom radiologi vid cancer (strålbehandling)
Kortare väntetider till behandling, förbättrad vårdkvalitet och resurseffektivitet.
Inom projektet har AI automatiserad inritning av riskorgan inför strålbehandling implementerats. Två AI-verktyg (AI-RAD och M-Vision) har testats för targetinritning som del av planering inför strålbehandling.
Uppdrag granskning - en genomlysning av strålande röntgenverksamhet vid St Görans sjukhus
Kortare SVF ledtider, ökad patientnöjdhet samt ökat deltagande i bröstcancerscreening.
Projekt som med brett angreppssätt och flera delprojekt har genomlyst arbetssätt, tekniska lösningar och samverkansarenor inom radiologin. Under en pilotperiod testades olika modeller för schemaläggning, vilket medförde möjlighet till fler undersökningar. Schemaläggningen har utgår från de olika patientflödena samt patienters önskemål tex inom bröstcancerscreeningen.
AI-baserat beslutsstöd för riskindelning av bröstcancer. Unilabs
Kortare svarstider och mer precisa riskbedömningar leder till snabbare behandling och ökad chans för positivt behandlingsutfall. Det innebär även att patienter får tillgång till samma högkvalitativa diagnostik oberoende av var de bor, vilket främjar jämlik vård.
Projektet har implementerat Stratipath Breast, en AI-baserad metod för riskindelning av bröstcancer. Projektmedel har använts till utbildningsinsatser, IT-anpassning och GDPR-säkring.
Kortare ledtider inom patologi, Karolinska
Förkortade ledtider innebär snabbare beslutsfattande och behandling, vilket särskilt gynnar patienter som väntar på behandling av cancer.
Projekt med flera delprojekt för att effektivisera patologiflödet och korta ledtider. Projektmedel har använts för inköp av instrument och uppdatering av programvara, vilket bidragit till kortare handläggnings- och ledtider för både operationspreparat och biopsier (25–32% förbättring).
Förbättrad vård för patienter med cancer i palliativt skede på Karolinska CCC
Implementering av palliativt konsultteam, kvalitetsindikatorer för palliativ vård och konceptet Kloka kliniska val (som resulterat i färre blodtransfusioner och blodprover för patienter i sen palliativ fas), fler brytpunktsamtal, ökad samverkan mellan vårdgivarna inom akut/palliativ/kommunal vård. Exempel på systematiskt förbättringsarbete som bidragit till en mer person-centrerad, sammanhållen och bättre koordinerad palliativ vårdprocess inom den sjukhusbaserade cancervården.
Integrerad och jämlik cancervård Gotland
Målet med projektet var att öka kvalitet och trygghet för patienter med behov av cancerrehabilitering genom att höja vårdpersonalens kompetens samt förbättra samarbetet över verksamhetsgränser, mellan region och kommun samt gentemot utomläns specialiserad cancerrehabilitering. Projektet omfattar även ökat stöd till närstående. Många patienter och närstående har uttryckt att det haft god påverkan på måendet. Som en konsekvens av projektet, ses ett ökat antal remisser till specialiserad rehabilitering. Projektet har bidragit till att Kraftens hus Stockholm har öppnat välbesökt filial på Gotland.
Mot en jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancerrehabilitering inom Stockholm-Gotland, Centrum för cancerrehabilitering
Förbättringsarbetet inom tre områden (totalt 25 delprojekt); jämlik cancerrehabilitering, ökad kompetensförsörjning samt utveckling och utvärdering av verksamhetens rehabiliteringsutbud. Fem av delprojekten är implementerade i verksamheten. Övriga delprojekt är planerade att implementeras under 2025 och 2026. Projektet har medfört att fler patienter har genomgått cancerrehabilitering.
RCC Mellansverige
Två projekt, ”Cancerskola i Gävleborg” och ”Patient- och närståendeutbildning i Västmanland”
är goda exempel på uppstart och genomförande av utbildningar för patienter och närstående. Patient- och närståendeutbildningar erbjuds redan i flera regioner i Sverige och de här två projekten ökar förutsättningarna för en mer jämlik cancerrehabilitering. Utbildningarna bestod av både fysiska och digitala träffar med olika teman inom cancerrehabilitering. Hitintills har över 200 patienter och anhöriga deltagit, varav flertalet valde att delta digitalt. Utbildningarna syftar till att ge patienter och närstående ökad kunskap och verktyg för att bemästra symtom och biverkningar. Genom ökad kännedom om cancerrehabilitering ges förutsättningar till förbättrat mående under sjukdom och behandling.
I region Sörmland har två pilotprojekt, ”Palliativ vård inom specialiserad hemsjukvård (SSIH) och onkologi” samt ”Specialiserad cancerbehandling i hemmet” genomförts för omställning till Nära Vård.
I det ena projektet erbjöds patienter tidig anslutning till SSIH eftersom symtom ofta kan förebyggas och behandlas i hemmet. Långsiktigt är hypotesen att tidig anslutning till SSIH kommer leda till ett minskat behov av akutbesök och slutenvårdsplatser. Resultat från projektet visar att patienter vid flera tillfällen sluppit åka in akut för bedömning och i stället kunnat vårdats i hemmet. Patienter som tidigt anslutits till SSIH har beskrivit en stor trygghet och ökad livskvalité i en svår situation när de vet att de blir omhändertagna utan att behöva jaga eller eftersöka hjälpen vilket de inte har ork till att göra. Detta återspeglas tydligt i ett citat från en patient som är tidigt ansluten till SSIH " Skönt att ha ett nummer som jag kan ringa oavsett tid på dygnet".
I det andra projektet inhämtades erfarenheter från ett sjukhus utanför sjukvårdsregion Mellansverige, för att ta lärdomar om arbetssätt där behandling erbjudes i hemmet. Projektet ledde till ökad personcentrering och livskvalitet för både patienter och närstående. Den direkta patientnyttan beskrivs i citat "så skönt att behöva slippa åka till sjukhuset" säger patienten som får sin behandling i pyjamasen. "Parkeringen på sjukhuset ligger så långt bort och hon orkar inte gå från parkeringen". Projektet avlastade närstående bland annat genom att minska ansvaret för logistik kring patientens behandling när behandlingen gavs i hemmet och ledde till minskad belastning samt en tidsvinst för närstående i deras vardag.
I sjukvårdsregion Mellansverige har viss onkologiskbehandling centraliserats till Universitetssjukhus medan efterföljande uppföljning/fortsatt behandling ofta sker på respektive länssjukhus. Detta har lett till att skillnader i vårdkedjan i de olika regionerna uppmärksammats. Tre projekt ”Långtidsuppföljning och multidisciplinärt stöd till patienter med hjärntumörer”, ”Standardiserad rehabilitering och uppföljning efter cancerkirurgi i lever, gallvägar och pankreas” samt ”Tidig bedömning av rehabiliteringsbehov hos patienter opererade för meningeom”, har arbetat med systematisk uppföljning för att säkerställa att alla patienter i Mellansverige får en jämlik uppföljning.
Det första projektet bildade en multidisciplinär grupp för uppföljning av patienter
som tidigare diagnosticerats med en hjärntumör men som inte hade någon aktiv kontakt med sjukvården. Bedömning avseende rehabiliteringsbehov gjordes genom bland annat patientrapporterade utfallsmått. Rekommendationer avseende rehabilitering skickades därefter till ansvarig kontaktsjuksköterska på länssjukhuset. Några patienter erbjöds återbesök på Akademiska sjukhuset för mer aktiva insatser. Ett arbete pågår även med att utforma en rehabiliteringsapp (eRehabCog) via 1177 där patienter kan göra aktiva insatser på distans under tillsyn av psykolog/arbetsterapeut.
Det andra projektet arbetade med att förbättra och förkorta den postoperativa vårdtiden
genom att arbeta med ett standardiserat rehabiliteringsschema samt genom att implementera en systematisk uppföljning genom bland annat patientrapporterade utfallsmått och analys av komplikationer. Nittio-sju patienter inkluderades i projektet och mätningar gjordes i realtid för att utvärdera effekten av projektet. Resultatet visade en minskad vårdtid på två dagar utan tecken till ökade komplikationer.
Även det tredje projektet bildade ett multidisciplinärt team för tidig bedömning av rehabiliteringsbehov.
Patienterna intervjuades i samband med återbesöket för att fånga bland annat kognitiva svårigheter och hjärntrötthet. En individuell rehabiliteringsplan togs fram för varje patient och planen följer sedan med i fortsatta vårdkontakter. I och med att bedömningen sker centraliserat för alla patienter i sjukvårdsregion Mellansverige undviks eventuella variationer i den rehabilitering som erbjuds i olika regionerna och identifierade problem bör genom framarbetade rutiner leda till en fortsatt jämlik handläggning på de olika länssjukhusen.
RCC Norr
Införande av elektroniska remisser och svar
Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen (4 projekt) Syfte: Att få snabbare vårdflöden, ökad patientsäkerhet och förenkla det diagnostiska samarbetet mellan patologilaboratorierna i norra sjukvårdsregionen.
Utveckling av digitalt varianttolkningsstöd för molekylärpatologi (RV)
Region: Västerbotten. Syfte: Analyser med gensekvensering behövs för bl.a. för att avgöra om en cancer är ärftlig och för att kunna välja lämpligaste behandling för en patient (precisionsmedicin). Varianttolkningsstöd är av stor vikt vid tolkning av genanalyser. Projektets syfte är att utveckla ett införskaffat varianttolkningsstöd (Scout) för att snabbt och med hög säkerhet kunna bedöma hur stor inverkan genetiska varianter har på en patients sjukdomsförlopp och ge underlag för val av lämplig behandling.
Införande av AI-stöd för granskning mammografiscreening
Region: Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen. Syfte: Att uppnå högre kvalitet och en mer robust verksamhet med kortare ledtider, med mer effektivt nyttande av mammografiläkarnas kompetens.
Assisterad svarsskrivning för MR-prostata med hjälp av AI
Region: Norrbotten. Syfte: Att förkorta tider för granskning och svar vid MR-diagnostik för prostatacancer.
Ordnat införande av minimalinvasiv behandling av njurcancer
Region: Jämtland Härjedalen. Syfte: Att förbättra flödet och möjligheten till minimalinvasiv åtgärd för patienter med vissa former av njurcancer. Metoden har tidigare saknats i norra sjukvårdsregionen.
Cancerrehabilitering Rehabcentrum Skellefteå
Region: Västerbotten. Syfte: Cancerpatienter inom Skellefteå sjukvårdsområde ska erbjudas cancerrehabilitering på grupp- och individnivå vid Skellefteå sjukhus.
Utbildningar för att förbättra den palliativa vården i norra sjukvårdsregionen (flera projekt)
Syfte: Att patienter i Norra sjukvårdsregionen ska få en palliativ vård i enlighet med det strukturerade och personcentrerade palliativa vårdförloppet och de palliativa vårdprogrammen. Projekten utbildar personal i såväl regioner som kommuner.
Utbildningar och införskaffande av utrustning för ascitestappning inom palliativ vård
Region: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen samt Mellannorrlands Hospice. Syfte: Att enklare och mer patientsäkert kunna symtomlindra patienter med behov och kunna göra det även i patientens hem.
Om satsningen på förbättringsprojekt inom cancervården 2024
Artikelsamling förbättringsprojekt