Prognosinstrumentet för hudmelanom – ett viktigt digitalt verktyg för att beräkna sjukdomsspecifik överlevnad

Huvudsyftet med prognosinstrumentet är att det ska användas av behandlande läkare och annan vårdpersonal som kan se hur det går för en viss patient som tillhör en specifik patientgrupp med primärt melanom. Med hjälp av prognosinstrumentet kan en grafisk prognos för patienten tydligt presenteras. Malignt melanom är den cancersjukdom som ökar mest och verktyget fyller därmed en betydelsefull funktion.

– Prognosinstrumentet är ett lättöverskådligt verktyg som snabbt och enkelt skapar en god förståelse för patienternas överlevnadsprognos. Allt bättre behandlingar har ökat överlevnaden, vilket är tydligt i sammanställningar över hur det går för olika patientkategorier med primärt melanom. Det är givande att följa överlevnadsprognosens utveckling över tid, och vi ser att den viktigaste prognostiska faktorn är hur tjockt melanomet är, säger Karolin Isaksson, överläkare och docent vid kirurgiska kliniken vid Centralsjukhuset Kristianstad och registerhållare för Svenska Melanomregistret (SweMR).

Ny app bidrar till ökad tillgänlighet

Från och med oktober månad finns en kostnadsfri app som kan laddas ner till såväl Iphone som Android. Apparna har utvecklats av professor Roger Olofsson Bagge vid Göteborgs Universitet i samarbete med studenter från Chalmers Teknologkonsulter. Prognosverktyget finns också tillgängligt via Svenska Melanomregistrets hemsida, via Regionala cancercentrums hemsida, och via vårdprogrammet för hudmelanom.          

– Förhoppningen med applikationen är att verktyget ska bli ännu mer lättillgängligt och använt av fler. Dessutom är applikationen på engelska vilket bidrar till att fler kan dra nytta av det. På registrets hemsida finns såväl en svensk som en engelsk version att ta del av, säger Karolin Isaksson.

Karolin Isaksson tror på sikt att andra register skulle kunna vara intresserade av att utveckla en liknande kalkylator som kan komma till nytta för många läkare och patienter inom cancervården.

– Vi vill gärna framöver utöka prognosinstrumentet med en eller flera parametrar. Till exempel skulle det vara fantastiskt om vi på sikt kunde inkludera en möjlighet att ange huruvida tilläggsbehandling är given eller ej för en patient som har spridning till portvaktskörteln. Verktyget ska fortsätta hållas uppdaterat och levande, avslutar Karolin Isaksson.

Fakta om instrumentet

I den uppdaterade versionen av instrumentet har data från mer än 70 000 patienter med primärt malignt melanom mellan 1990 och 2021 inkluderats. Genom en kombination av flera oberoende riskfaktorer har melanomspecifik överlevnad analyserats för en mängd olika riskgrupper. Analyserna som ligger till grund för instrumentet är utförda på separata modeller för tunna melanom, <1mm samt för tjockare melanom tjockare än >1mm , med anledning av att portvaktskörteloperation (sentinel node biopsi) inte rekommenderas i Sverige för tunna melanom. Instrumentet beräknar överlevnad 1 till 10 år efter diagnos och ger en analys på gruppnivå, men kan aldrig ge en exakt individuell prognos. Instrumentet baseras helt på data ur det populationsbaserade svenska kvalitetsregistret för hudmelanom.

Ladda ner appen för Iphone och Android här 

Prognosinstrumentet för melanom

Nationellt kvalitetsregister hudmelanom

Fördjupad information om verktygets uppbyggnad finns i en artikel publicerad här i European Journal of Surgical Oncology