”Att utvärdera och kontinuerligt förbättra kunskapsstöden är centralt”

Sidan publicerades 8 november 2023

Det välbesökta och uppskattade nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel är under ständig förbättring. Att utvärdera och samla in önskemål från användarna är en viktig del i utvecklingen av kunskapsstödet, menar AnnSofie Fyhr, verksamhetutvecklare vid RCC Syd.

Det nationella regimbiblioteket är ett mycket uppskattat kunskapsstöd som få medarbetare i cancervården skulle klara sig utan. Här samlas mer än 700 regimer, ett slags kokbok med tydliga och enhetliga beskrivningar av hur man doserar och kombinerar cancerläkemedel. Det används dagligen av olika professioner inom cancervården som sjuksköterskor, läkare och farmaceuter. Drygt var tionde besök till cancercentrums hemsida går till regimbiblioteket. Närmare 90 % av alla svarande är helt nöjda, eller nästan helt nöjda med sitt besök, visar en webbenkät från hösten 2022.  

I den senaste utvärdering har ytterligare en metod lagts till. Utöver en användarundersökning på webben och att ta fram besöksstatistik, har RCC besökt 18 verksamheter runt om i landet. Drygt 200 läkare, sjuksköterskor och farmaceuter deltog vid besöken och delade med sig av sina tankar och hur de använder sig av regimbiblioteket.

– Det var mycket värdefullt att se hur man jobbar runt om i landet. I och med att förutsättningarna skiljer sig åt, ser det väldigt olika ut. Besöken gav mig möjlighet att visa och berätta mer om regimbibliotekets alla funktioner och hur det är uppbyggt. Samtliga besökta sjukhus använder det nationella regimbiblioteket som ett kunskapsstöd inom behandling med cancerläkemedel, vilket är glädjande, säger AnnSofie Fyhr, verksamhetutvecklare vid RCC Syd. 

Allt fler sjuksköterskor använder regimbiblioteket

Resultatet från webbenkäten visar att sjuksköterskor är i majoritet av besökarna (56 %), läkarna svarar för 30 %, övriga besökare är farmaceuter och patienter/närstående. Sjuksköterskorna och läkarna letar i de flesta fallen efter regimer (60 %), därefter patientinformationer (21 %) och basfakta (14 %). Jämfört med tidigare webbenkät så är det nu fler sjuksköterskor än läkare som använder regimbiblioteket. Även vad användarna söker efter har ändrats och breddats. Tidigare var det till största delen regimer, men idag är också patientinformationer och basfakta eftersökta.

RCC prioriterar att fortsätta utveckla användarvänligheten så att ännu fler enkelt kan ta del av regimbiblioteket. Att tillgängliggöra det via Kunskapsbanken har varit en sådan insats, liksom möjligheten att prenumerera på uppdateringar från regimbiblioteket via e-post. AnnSofie Fyhr ser flera andra sätt att underlätta användningen. Ett exempel är att ta fram korta instruktionsfilmer som visar hur man hittar de olika delarna, t.ex. stöddokumenten.

–  Vid ett verksamhetsbesök visade det sig att flera inte kände till att det finns stöddokument och att användarna inte hittade patientinformationerna på engelska, något som vi nu förbättrat. RCC utformar många betydelsefulla kunskapsstöd som underlättar för cancervården, men om inte vårdens medarbetare hittar och använder dessa är allt arbete förgäves. Att utvärdera kunskapsstöden och kontinuerligt förbättra dessa är därför centralt. Många insiktsfulla önskemål kring utveckling har framkommit, vilket vi tar med oss i arbetet framåt, säger AnnSofie Fyhr.

Önskemål och utveckling framåt

Utvärderingen visar att sjuksköterskor framfört önskemål om antiemetikaregimer och bedömningsstöd för olika biverkningar. Farmaceuterna önskar uppgifter om hållbarheter med angivande av referenser. Läkarna efterfrågar fler stöddokument och vissa namngivna regimer. Ytterligare önskemål är utöka patientinformation som gäller för barn.

Ulrika Landin, samordnare för det nationella regimbiblioteket berättar att många av önskemålen redan är under utveckling.

– Sedan 2020 har RCC arbetat med utbyggnad av information kring barncancerbehandling och vi har ett omfattade pågående projekt att översätta patientinformationen till engelska och arabiska. Idag finns det strax under 600 regimer med patientinformationer, de allra flesta med engelsk översättning. Dessutom tillkommer allt fler på arabiska, säger Ulrika Landin. 

– Med nationell samverkan och översättning på fler språk kan resurserna utnyttjas optimalt och komma fler till nytta. Regimbiblioteket främjar patientsäkerheten genom att sprida information som är nationellt enhetlig, kvalitetssäkrad och lättillgänglig. Det underlättar också utbytet av information mellan vårdgivare och journalsystem, och till patienter. Det är ett mycket praktiskt och lättanvänt arbetsverktyg och ska fortsätta vara det, säger Ulrika Landin. 

Så ska regimbiblioteket fortsätta vara ett användbart kunskapsstöd

Varje år godkänns många nya cancerläkemedel och rekommendationer kring hur dessa ska användas kan komma på plats. Det är därför av stor vikt att ändringarna snabbt får genomslag i regimbiblioteket med nya eller uppdaterade regimer och patientinformationer.

– Cancervården är i en förändringsfas. En större del av vården utförs i hemmet och cancerläkemedel är vanligare i tablettform, vilket ställer nya krav på hur både sjukvården och patienterna ska hantera detta. Även nya vårdinformationssystem är på väg att införas. Regimbiblioteket behöver kunna kommunicera med dem, och på sikt lägga grunden för direktöverföring till våra kvalitetsregister. Vi som arbetar med regimbiblioteket följer utvecklingen och lyssnar in dialogen kring nya tekniska lösningar, säger AnnSofie Fyhr.

Framåt hoppas Ulrika Landin och AnnSofie Fyhr att regimbiblioteket fortsätter vara ett uppskattat och välanvänt kunskapsstöd, med en användarcentrerad utveckling med god återkoppling från vården.

Till utvärderingen 

Till regimbiblioteket i kunskapsbanken

Till tidigare studie av regimbiblioteket