De delar på uppdraget som nationell screeningsamordnare

Från vänster i bild: Elin Ljungqvist och Anna Sandelin, RCC Väst.

Hallå där Elin och Anna,
berätta lite om er själva. Vilka är ni?

Elin:
– Jag har jobbat som utvecklingsledare inom RCC i 4 år och vidareutbildat mig inom förbättringskunskap och processutveckling. Inom RCC har jag arbetat med screeningprogram både regionalt och nationellt, både som utvecklingsledare för mammografi och som projektledare för organiserad prostatacancertestning och införandet av tarmcancerscreening i Västra Götalandsregionen. I grunden är jag socionom och har tidigare jobbat kliniskt som hälso- och sjukvårdskurator inom cancervården.

Anna:
– Jag har arbetat inom RCC i drygt två år med kvalitetsregister i rollen som produktägare.
Utöver det har jag en bakgrund som sjuksköterska och även utbildning inom IT och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.

Vad innebär det att vara nationell screeningsamordnare?

Elin:
– Vi ska samordna olika frågeställningar som berör screening på nationell nivå och vara en länk från regionerna till olika aktörerna som arbetar med screening. Det kan vara allt från information och kommunikation till kallelser och utbildning. Både frågor som berör enskilda screeningprogram och sådant som berör alla screeningprogram. Tanken är att vi ska samla de övergripande frågorna kring screening och representera RCC i screeningfrågor nationellt och internationellt. Screening är ett komplext område. Det är så många olika delar inblandade som juridik, etik och processer kring digitalisering. En stor skillnad mellan screening och övrig cancervård är också att vi jobbar mot en frisk population.

Anna:
– Vi ska också bidra till en kunskapsöverföring mellan screeningprogrammen. Driver man ett lokalt eller regionalt projekt någonstans, inom screening och tidig upptäckt av cancer, som kan vara till nytta så vill vi göra det synligt så att man kan lära av varandra. Vår ambition är också att göra en kartläggning över vilka projekt som pågår som relaterar till screening och som kan vara intressanta för andra.

Vilka är era olika ansvarsområden?

Elin:
– Jag ska fokusera på screeningprogrammens process och verksamhetsnära frågor som rör screeningen. Det innebär nära kontakt med de nationella arbetsgrupper som finns inom screening kring frågor som påverkar verksamheterna. Om någon arbetsgrupp startar ett projekt där man ändrar något i arbetsflödet som verkar fiffigt, då kan det vara något som kan vara bra att sprida som ett gott exempel även till andra. Det kan också handla om kompetensförsörjning inom de olika screeningområdena. Sedan kan det också inkludera breda frågor kring information och kommunikation och då samarbetar vi även med nationellt stödjande kommunikatör inom RCC.

Anna:
– Mitt fokusområde är IT-stöd och digitalisering. När det gäller IT-stöden är det främst de kallelsesystem som finns inom screening. Jag kommer att samordna utvecklingen av det generiska kallelsesystem som regionerna erbjuds att ansluta sig till och jag ansvarar för avtal och fakturering kopplade till kallelsesystemen.
I mitt uppdrag ingår även att arbeta för utveckling av IT-stöd och en ökad digitalisering. Inom vissa screeningprogram finns en manuell hantering av uppgifter där det skulle vara bra om man kan få till någon slags automatisk överföring i stället och mer digitaliserade arbetssätt. Det kan också handla om att arbeta för att deltagare ska kunna få digitala kallelser och svar.IT och verksamhet inom screeningområdet hänger tätt samman, till exempel återspeglas verksamhetsprocesser i IT-stöden. Det gör att Elin och jag kommer att jobba mycket tillsammans.

Hur kommer ert gemensamma arbete gå till?

Elin:
– Vårt uppdrag har sin grund i RCC:s uppdrag inom screening i de årliga överenskommelserna mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det innebär även att vi har ett tätt samarbete med Socialstyrelsen. Vi har kontinuerliga avstämningar gemensamt så att vi vet vad som är på gång och vad senaste kunskapsläget är kring befintliga screeningprogram, men också möjliga framtida.
Tillsammans med Socialstyrelsen anordnas också Dialogforum två gånger per år där vi diskuterar och informerar om olika saker. Dit bjuds alla nationella arbetsgrupper inom screeningområdet in, med representanter från samtliga regioner, tillsammans med andra experter och beslutsfattare. Det är ett nationellt forum kring screening för att kunna samordna frågeställningar och att identifiera olika behov. Det ger också Socialstyrelsen förbättrad kontakt med regionerna, där vi som screeningsamordnare kan vara en viktig länk, som tidigare har saknats, i dialogen.

Anna:
– Elin och jag ingår i det nationella cancerteamet på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som leds av den nationella cancersamordnaren. Där har vi regelbundna möten och samverkan med andra nationella samordnare, eftersom områdena ofta tangerar varandra. Det ger också tillfälle att stämma av olika frågor med den nationella cancersamordnaren.

Vad är mest aktuellt för er just nu?

Anna:
– Vi har haft det här uppdraget sedan 1 april och det är ett nytt uppdrag som inte funnits innan. Det är ju inte bara att ta över en stafettpinne så vi får känna oss för och forma våra roller över tid.
För mig som är ny inom screening är det inledningsvis fokus på upplärning för att få mer kunskap i ämnet. Att orientera sig i screeninglandskapet; vilka intressenter har vi, vilka projekt pågår, vilka projekt behöver vi driva och hur ska vi prioritera.

Elin:
– Ja, nu är vi i en orienteringsfas där vi försöker förstå vilka nyckelpersoner vi ska ha kontakt med och hur vi samlar in information om olika saker och sedan ska ju det utmynna i något fokusområde som vi börjar jobba med, baserat på de behov som vi identifierar främst genom de nationella arbetsgrupperna. De är våra närmaste samarbetsparter.

I vilka frågor eller sammanhang kan man kontakta er?

Anna:
– Alla är välkomna att höra av sig. Om man har en fråga om screening som man tänker är större än att den bara berör det egna screeningprogrammet, om man har ett bra exempel som man vill dela med sig av eller om man har något som man vill diskutera. Eller vad säger du Elin?

Elin:
– Ja, precis. Även om man bara behöver hjälp att orientera sig i en fråga som rör screening. Då kan vi hjälpa till att bedöma i vilken instans och på vilken nivå som frågan hör hemma, eller om det kanske är en ny identifierad fråga som vi ska ta vidare. Gäller det däremot expertfrågor inom ett specifikt screeningområde är det bättre att kontakta den nationella arbetsgrupp som ansvarar för just det screeningområdet, det är där experterna finns.

Text & foto: Anna Nilsson