Säkrare HPV-analys gör att cellprovskontroll inte behöver göras lika ofta

Den första versionen av det nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention kom 2017. Det representerade då en övergång till HPV-baserad screening i vissa åldersgrupper, men annars behölls strukturer och provtagningssätt.

Fokus på förekomst av HPV-typ

Tidigare utgick screening för livmoderhalscancer från förekomst av cellförändringar vid provtagningstillfället och dess uppföljning och behandling. Nu läggs fokus på bedömning av risk för cancer utifrån förekomst av HPV-typ i kombination med ålder och närvaro eller avsaknad av cellförändringar.

– En övergång till HPV-analys i alla åldrar och en rekommendation om utökad genotypning, som betyder att olika HPV-typer i provet analyseras mer detaljerat än tidigare, kommer att öka patientsäkerheten. Det innebär också att intervallet mellan provtagningstillfällena kan förlängas beroende på tidigare provsvar och ålder, säger Miriam Elfström. ordf. Nationell arbetsgrupp för prevention mot livmoderhalscancer (NaCx). 

Den utökade analysen ger ett mer innehållsrikt provsvar som kommer att göra det lättare för vården att särskilja de personer som har HPV av en typ som ökar risken för att cellförändringar ska utvecklas till livmoderhalscancer. De kan då följas upp och behandlas så att de inte behöver få cancer.

–  Att införa förändringarna i screeningen kommer att medföra ett stort och viktigt arbete på regional nivå. De nya rekommendationerna gör att vårdens arbetssätt och system för screeningverksamheten behöver uppdateras. Både kallelse- och svarsystem och laboratoriernas system behöver uppdateras och berörd personal inom screening- och utredningsverksamheten behöver utbildas, förklarar Miriam Elfström.

Själprovtagning som alternativ

Självprovtagning för HPV kan nu erbjudas som alternativ till vårdgivartaget prov. Detta kommer medföra ett behov av förstärkt kommunikation kring provtagningsmetod, provsvar och dess betydelse. Nationellt utformade mallar för kallelser och provsvar har därför även reviderats och bör användas. Det bidrar till en jämlik vård genom att alla deltagare i screeningen får samma information och provsvar, oavsett var i landet de bor.

– Självprovtagning började användas under pandemin i vissa regioner, enligt tillfälliga rekommendationer från Socialstyrelsen. Nu kan metoden användas i större utsträckning än tidigare som ett alternativ till vårdgivartaget prov inom screeningen, säger Miriam Elfström.

I kvalitetsregistret för livmoderhalscancerprevention kommer den utökade möjligheten att erbjuda självprovtagning för HPV att följas upp för att undersöka om, och i så fall hur, det påverkar deltagandet i screeningen.

Förändringar i vårdprogrammet innefattar i huvudsak:

• Ett förtydligande om användning av självprovtagning för HPV som alternativ till vårdgivartaget prov.
• En rekommendation om att utökad genotypning bör användas för HPV-analyser inom screeningprogrammet. Därmed finns det nya rekommendationer för triagering och handläggning vid positiva screeningprov, beroende på HPV-typ, ålder och triagefynd.
• Uppdaterade rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning efter behandling av dysplasier.
• En förstärkt utbildning inom kolposkopi och vidare kvalitetssäkring av utredning och uppföljning av avvikelser upptäckta inom screening.
• Ett förtydligande om krav på screeningorganisationen och ansvar för process.
• En rekommendation om att kvinnor som omfattades av screening 2017, men som avslutats i screeningprogrammet innan HPV-analys hann införas, bör erbjudas självprovtagning för HPV.
  
  

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 15 november 2022.

Nationellt vårdprogram för livmoderhalscancerprevention, Kunskapsbanken

Nya nationella mallar – kallelser och svarsbrev för screeningorganisationen