”Hitta nya sätt att nå ut med förebyggande insatser”

Sidan publicerades 25 augusti 2022

I hälso- och sjukvårdsdebatten framförs ofta åsikten att resurser måste omfördelas och bättre riktas till de personer som har störst behov av dem. Förebyggande insatser är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa.

Detta är en del av en debattartikel av Ulf Strömberg, publicerad i Dagens Medicin

Deltagandet i hälso- och sjukvårdens erbjudanden om konsultationer, program, provtagningar, undersökningar och vaccinationer som främjar hälsa och förebygger sjukdom är ojämlikt fördelat mellan olika befolkningsgrupper. I nationella screeningprogram har man observerat upp till dubbelt så höga deltagarfrekvenser i bostadsområden som tillhör de 20 procent rikaste i Sverige, i jämförelse med områdena som tillhör den nedre skalan av ekonomisk standard.

Dessutom: i socioekonomiskt svaga grupper kan sjukdomsbördan vara högre. Till exempel är tjock- och ändtarmscancer vanligare och upptäcks senare hos befolkningen som bor i socioekonomiskt svagare områden. Det föreligger alltså störst behov att minska bördan av tarmcancer i de mest utsatta områdena. Forskningen har visat att organiserad screening mot tarmcancer leder till effektiv prevention. Tjock- och ändtarmscancerscreening, som nu håller på att införas i hela Sverige, beräknas kunna minska det årliga antalet 60–79-åringar som drabbas av denna cancerform med åtminstone 400.

Med preventiv hälso- och sjukvård följer förhoppningar om framtida vinster. ”En riktad preventionsmiljard per år – för att ha råd med framtida vård” önskar Swelife och ett par andra organisationer, som Dagens Medicin rapporterade den 5 juli 2022.

Innovationsmyndigheten Vinnova har lyft fram begreppet precisionshälsa. Det ska bli mycket intressant att följa forskning och innovationer i spåren av ett vidgat perspektiv: från precisionsmedicin som berör patienter till precisionsprevention som berör hela befolkningen. 

Samtidigt finns det farhågor. En förfrågan om att få inhämta känsliga personuppgifter och göra undersökningar för att kunna bestämma ens egen risk för framtida sjukdom kommer att tas emot olika av olika individer. Ett erbjudande därefter om relevant preventiv åtgärd kommer inte alla till del. Risken för socioekonomiska gap i deltagande och kritik för missriktade insatser är överhängande.

Regionerna har goda ambitioner när det gäller förebyggande hälso- och sjukvård. Men det finns ett par grundläggande saker som regionerna kan utveckla i arbetet för en jämlik hälsa:

1. Befolkningsstatistik på områdesnivå. Statistikmyndigheten SCB har delat in Sverige i 5 984 demografiska statistikområden, deso, med hänsyn till befolkningskoncentration och geografisk variation av socioekonomiska förhållanden. Omfattande information beträffande sociodemografiska karaktäristika i varje enskilt deso finns att tillgå via SCB. Därigenom kan befolkningen klassificeras avseende olika områdeskarakteristika, exempelvis ekonomisk standard i området.  

2. Monitorering av deltagande och sjukdomsbörda på områdesnivå. Befolkningens deltagande i preventiva program som hälso- och sjukvården erbjuder kan monitorernas på deso-nivå. Även förekomst av vanliga sjukdomar – och i vilket stadium de upptäcks – kan monitorernas på deso-nivå.

Läs hela artikeln på Dagens Medicin

Författare: Ulf Strömberg, epidemiolog vid Region Halland och adjungerad professor vid Göteborgs universitet.