Helena Brändström utsedd till tf nationell cancersamordnare

Helena, du har djup, bred och lång erfarenhet av arbete inom cancerområdet.

– Ja, jag har jobbat i tio år i RCC-strukturen och känner verksamheten och dess olika delar väl. Eftersom jag har ansvarat för arbetet med nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp ligger förstås de områdena mig varmt om hjärtat och är det som jag är mest hemma i.

– Inom vårdprogramsarbetet har det skett en fantastisk utveckling på tio år och i dagsläget täcker vi in de allra flesta cancerdiagnoserna. Medlemmarna i vårdprogramgrupperna gör vid sidan av sitt kliniska arbete ett makalöst bra arbete att hålla dem aktuella.

– Vårdprogrammen och de standardiserade vårdförloppen är tillsammans med kvalitetsregistren, Min vårdplan och regimbiblioteket stommen i RCCs arbete och med dessa som verktyg finns bra förutsättningar att få en mer jämlik vård i Sverige.

Hur tycker du att det står till med svensk cancervård?

– Vi har mycket bra medicinska resultat i Sverige och bland den bästa överlevnaden i Europa. Men i likhet med all annan vård i Sverige finns problem med kompetensförsörjning, bristande IT-system och långa väntetider. Under pandemin hade vi dock en mycket positiv utvecklig av väntetiderna delvis för att cancervården tidigt prioriterades. Nu märks det att trycket har ökat igen, och problemen med kompetensförsörjning kvarstår. Vården är så pass pressad idag så det finns inte  utrymme för vårdpersonalen som är de som känner sin verksamhet bäst, att ägna sig åt förbättringsarbete. Det går att hitta nya lösningar, det är pandemin ett kvitto på. Men då måste det få vara en del av det dagliga arbetet.

– Men det händer också mycket positivt inom diagnosticering och behandling. Utvecklingen går väldigt snabbt med bland annat nya läkemedel, det öppnar nya möjligheter samtidigt som det ökar komplexiteten. Här har RCC en styrka i organisationen och de områden vi täcker. Vi har också goda kontakter med alla inblandade parter och intressenter, vilket är en stor fördel.

Vad är viktigast att fokusera på inför 2023 och framåt?

– Det handlar mycket om att hålla i och hålla ut, många delar av det vi arbetade med under 2022 behöver vi fortsätta med. Till exempel arbetar RCC med en utredning kring urologin för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten. Slutsatserna i den utredningen behöver vi arbeta vidare med under 2023

– Ett annat viktigt område att komma framåt i är automatöverföring av data, för att förenkla för vården och ha bra koll på vad vi gör. Vi är beroende av att våra administrativa system levererar, fortfarande är dubbelregistrering en svår flaskhals som vi behöver åtgärda.

– Ytterligare utvecklingsområden för RCC är att få till en bättre dialog med vårdens medarbetare, verksamhetschefer och andra beslutsfattare inom vården för att få till en levande dialog om utvecklingsområden, både lokala och nationella. En del ligger i att vi inte träffats fysiskt under pandemin.

EU har de stora hälsoprogrammen. Kan Sverige bidra med forskning och utveckling inom ramen för dem? 

– Ja, definitivt. Våra egna fokusområden ligger mycket väl i linje med EUs - vi ska lösa samma frågor. Det kommer att öppna för nya nätverk, vilket gör att flera länder kan bidra och utveckla gemensamt. Det kan leda till att vi lättare får bra kontaktvägar och kan öka samarbetet med övriga Europa för att lära mer.

Rekryteringsprocess inledd

Hans Hägglund har varit nationell cancersamordnare sedan mars 2019, och börjar efter sommaren en tjänst som läkare inom cellterapi och allogen stamcellstransplantation (CAST) på Karolinska universitetssjukhuset. Processen med att rekrytera en efterträdare till Hans Hägglund har påbörjats.