Kommunikation och samordning i fokus när ny gynekologisk screening införs

1967 infördes det första screeningprogrammet inom cancerområdet i Sverige – gynekologisk cellprovskontroll. Socialstyrelsens föregångare, Medicinalstyrelsen, rekommenderade screening av kvinnor mellan 30 och 50 år. Varken randomiserade studier eller andra populationsbaserade studier fanns. Men dåtidens forskarsamhälle, kliniskt verksamma läkare och myndigheter var överens: det här var bra.

– Och de fick rätt, konstaterade Björn Strander, gynekolog och ordförande i den nationella vårdprogramgruppen vid Regionala cancercentrum i samverkan (RCC). Detta har varit en fantastiskt framgångsrik verksamhet som räddat många kvinnors liv. Med det nya screeningprogrammet kommer vi att stärka skyddet ytterligare.

För att gynekologisk cellprovskontroll ska bli mer likvärdig i hela landet och successivt minska insjuknandet i livmoderhalscancer införs nu ett nationellt vårdprogram. Alla cellprover för kvinnor som fyllt 30 år ska i fortsättningen analyseras för humant papillomvirus HPV, den vanligaste sexuellt överförbara infektionen och orsaken till allvarliga cellförändringar på livmoderhalsen.

Samordning och kvalitetssäkring

– Nu när vi blickar mot framtiden, står vi inför en rad nya utmaningar när det gäller regional och nationell samordning och kvalitetssäkring.

Gunilla Gunnarsson, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) modererade dagen och tog emot frågor från konferenspubliken via sms tillsammans med Barbro Sjölander från Nätverket mot gynekologisk cancer.Många verksamheter i vårdkedjan cervixcancerprevention berörs av den förändrade screeningen – från kallelsesystem och provtagning till laboratorier, behandling och uppföljning. Den nya screeningen kräver samordning av landstingens IT-system, bland annat för att kallelsesystemet ska fungera även för kvinnor som flyttar mellan olika landsting. För att underlätta för kvinnor att delta behövs ökad tillgänglighet: frekventa öppettider, telefon- och chattjänster. Men även samordning beträffande utskick och information för att garantera lika bemötande över hela landet.

För att stödja landstings och regioners införande av primärscreening HPV, så har RCC i samarbete med SKL, tagit fram ett nytt och omfattande nationellt utbildningsmaterial som rör prevention, åldersintervaller, provtagning, analysmetoder och bemötande.Mitt i konferensens lunchmyller fick den nya webbutbildningen sin urpremiär. Vid en demonstrationsdator samlade Anna Palmstierna, utvecklingsbarnmorska vid Regionalt cancercentrum syd, många intresserade.

– Jag möter ett enormt behov av fördjupad kunskap. Så roligt! Det är viktigt att själv känna sig trygg med sin kunskap för att kunna sprida kunskap till andra. Att cellprovet kan innehålla HPV-virus, oavsett om provet visar tecken på cellförändringar eller inte, kan väcka många frågor och skapa oro och ångest hos kvinnan.

Kommunikation och bemötande

Det tar bara fem minuter att ta ett cellprov men man hinner säga mycket på den tiden. Det konstaterade Lovisa Bergengren, gynekolog och chef på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och Miriam Elfström, verksamhetsutvecklare för cancerprevention på RCC Stockholm-Gotland. Båda arbetar med screeningprogrammet och betonar vikten av att informera om att alla kvinnor inte utvecklar cellförändringar av HPV och att cellförändringar inte behöver betyda cancer.

Från vänster i bild: Miriam Elfström och Lovisa Bergengren

I båda regionerna har HPV-screening implementerats. Erfarenheterna är att barnmorskorna inte tagit emot särskilt många fler patientsamtal än tidigare och att samma grupp kvinnor som förut var oroliga, är oroliga även nu. Däremot berör fler frågor smitta och partner.

– Eftersom HPV är sexuellt överförbart, så måste vi bli bra på att ta upp frågor kring smitta och sex. Det är viktigt att inte skuldbelägga kvinnan och klargöra att vi inte ägnar oss åt smittspårning. Erfarenheten är att lugnande samtal räcker långt.

Den viktiga vaccinationen

Adam Roth, specialistläkare och utredare vid Folkhälsomyndigheten, betonade slutligen vikten av vaccination mot HPV. Sedan 2012 vaccineras svenska flickor mellan 10 och 12 år. Nu vill Folkhälsomyndigheten att Sverige även inför HPV-vaccination för pojkar.

– Om vi även vaccinerar pojkar får vi ett direkt skydd mot cancer, men också ett indirekt skydd för ovaccinerade pojkar och flickor. Framgången för ett vaccinationsprogram bygger i stor utsträckning på dem som vaccinerar. För HPV-vaccin är skolsköterskorna en extra viktig nyckelgrupp, påminde Adam Roth.

Utbilda er tillsammans!

Efter en dag full av inspiration, information och kunskapsutbyte, lyftes frågan: Vad tar vi med oss in i vår närmaste framtid?

Samtliga föreläsare enades om svaren:

• Använd RCC:s utbildningsmaterial och fortsätt att utbilda varandra!
• Se till att hela vårdkedjan fungerar! 
• Uppmana till HPV-vaccination!

Text och foto: Carina Roxström