MENY

Kortare väntetider för huvud- och halscancer

Sidan publicerades 22 januari 2016

Ledtiden från remiss till behandlingsbeslut har förkortats med en dryg vecka. Det visar årsrapporten från Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Rapporten visar också att antalet fall av huvud- och halscancer ökar i Sverige, särskilt de cancerformer som orsakas av HPV-virus.

Mediantiden från remiss till behandlingsbeslut i Sverige har förkortats med åtta dagar – från 36 till 28 dagar sedan 2009. Förbättringen var störst i Norra sjukvårdsregionen där ledtiden kortades med nästan tre veckor. Det beror till stor del på att man har sett över vårdprocessen och snabbare skickar patienterna till Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Martin Beran

– Tidigare blev man ofta tvungen att göra om vissa delar av utredningen för att säkerställa hur mycket tumören vuxit under väntetiden, vilket gjorde att ledtiderna blev längre, säger Martin Beran, registerhållare och överläkare i öron- näs- och halssjukdomar vid Norra Älvsborgs Länssjukhus. 


Har skapat en större medvetenhet

Att ledtiderna har blivit kortare tror Martin Beran delvis beror på att man har börjat mäta dem och redovisa dem i Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården, vilket har synliggjort skillnader mellan olika regioner och landsting.

– Steg ett är att skapa en större medvetenhet. Tidigare har man kanske inte vetat om det, eller helt enkelt förutsatt att det ska ta så här lång tid, säger han.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer startade 2008. I dag har fler än 10 000 patienter registrerats med en täckningsgrad på nästan 99 procent, vilket skapar goda möjligheter för uppföljning. Även i det nya nationella vårdprogrammet för Huvud- och halscancer har man satt upp mål för hur ledtiden från remiss till behandlingsbeslut och behandling ska kortas.

Parallella utredningar stor förbättring

Under 2015 infördes standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer, vilket Martin Beran tror kommer att förkorta ledtiderna ytterligare.

– Den största förbättringen är att vi nu planerar alla undersökningarna samtidigt när det föreligger misstanke om cancer. Tidigare gjorde man ofta en undersökning i taget och avvaktade svar innan man beställde nästa undersökning. När det så småningom kom till den multidisciplinära konferensen där behandlingsbeslutet fattas hade det ofta gått ganska lång tid, säger han.

Fortfarande är det dock en bit kvar innan man kan leva upp till målsättningen i det standardiserade vårdförloppet. Där är målet att alla patienter som ska genomgå kirurgi som primär behandling ska opereras inom 30 dagar från första besök då välgrundad misstanke föreligger. Motsvarande tid för patienter som ska få onkologisk behandling är 38 dagar. Under första halvan av 2015 var mediantiden för dessa grupper 48 dagar.

– Det standardiserade vårdförloppet beskriver antalet dagar som borde vara möjligt att komma ner till under ultimata omständigheter. Det vill säga om allt finns på plats i vårdprocessen och det finns tillgång på bland annat röntgen, strålbehandling och kirurgisk kapacitet. Där är vi inte riktigt än, säger Martin Beran. 

Stor ökning av cancer i halsmandlar och svalg

Antalet fall av huvud- och halscancer har ökat med 2,5 procent i Sverige de senaste sex åren. Störst är ökningen av orofarynxcancer, det vill säga cancer i halsmandlar och svalg. Ökningen är med största sannolikhet kopplad till virusinfektion med humant papillomvirus, HPV. Varje år insjuknar omkring 400 personer och majoriteten är män.

Johan Wennerberg– Patienterna som drabbas är oftast i medelåldern och vi ser en förväntad fördubbling av antal insjuknande vart fjortonde år. Det är en ökningstakt som är betydligt högre än för exempelvis malignt melanom. Här krävs det en beredskap från sjukvårdens sida, säger Johan Wennerberg, professor i öron- näs och halssjukdomar vid Lunds Universitet och vetenskapligt ansvarig i kvalitetsregistrets ledningsgrupp.

Det nationella HPV-vaccinationen av flickor skulle på sikt kunna minska antalet fall av cancer i halsmandlar och svalg, men det vet man inte förrän om många år.

– Därför borde man överväga att utvidga vaccinationsprogrammet, så att det även innefattar pojkar. Behandlingen av de här cancerformerna är krävande och kan ge bestående problem med till exempel tal och förmåga att äta och dricka för resten av livet. Kostnaderna är alltså höga för både samhället och för de individer som drabbas, säger Johan Wennerberg.

Text: Karin Allander 


Ansvarig redaktör: kommunikation@rccvast.se

Sidan uppdaterad: 14 september 2018