MENY

Nationellt vårdprogram njurcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan, 2019-06-10

7. Symtom och tidig utredning

7.1 Symtom och kliniska fynd

Njurtumörer ger sällan symtom förrän tumören blivit relativt stor eller har spridit sig. Njurcancer kan då presentera sig på många olika sätt med en varierande symtombild. Historiskt har vanligaste första symtomet varit hematuri, buk- eller flanksmärtor och palpabel tumör. Dessa tre symtom och tecken har ibland kallats för en ”klassisk triad”. I dag har dock få patienter dessa klassiska symtom då allt fler tumörer diagnostiseras incidentellt genom ökad användning av ultraljud, DT och MRT. Tumörerna upptäcks då i ett tidigare skede utan några symtom från njurcancer. Även vuxendebut av varikocele, särskilt på högra sidan, ska ge upphov till misstanke om njurexpansivitet, även om det är sällsynt som ett ensamt symtom.

Ospecifika symtom ses hos upp till 30 % av patienterna med symtomgivande sjukdom, exempelvis anemi, förhöjd sänkningsreaktion (SR), feber, hypertoni, hyperkalcemi, polycytemi, viktminskning, leverdysfunktion och amyloidos. Många av dessa symtom går ofta under benämningen paraneoplastiskt syndrom som kan förekomma vid såväl lokaliserad som metastaserad sjukdom.

I dag har cirka 15 % av patienter med njurcancermetastaser vid diagnostillfället (Thorstenson et al., 2014). Se även Nationella kvalitetsregisterrapporten. De vanligaste lokalisationerna för metastaserna är lungor följt av skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, hud och hjärna. Synkron metastasering finns rapporterad även för små njurcancrar (< 4 cm) vid nyupptäckt njurcancer men är ovanligt (Guethmundsson et al., 2011).