MENY

Nationellt vårdprogram njurcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan, 2019-06-10

6. Screening

Sammanfattning

Sammanfattning

Det finns i dag ingen evidens för att organiserad screening av befolkningen minskar mortaliteten. Det finns få studier och en rad frågor att besvara innan vi kan rekommendera screening utanför vetenskapliga studier.

Det är ovanligt med ärftlighet för njurcancer. Vid ärftlighet för njurcancer utförs i dag riktad screening, se kapitel 8 Utredning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för njurcancer.

Screening innebär att en individ utan symtom undersöks för att identifiera en sjukdom i tidigt stadium. Det viktigaste målet för screening är att minska mortaliteten i sjukdomen. 

6.1 Organiserad screening

Organiserad screening är undersökning av en definierad population, med ett specifikt test med definierade tidsintervall, där screeningpopulationen definieras på förhand och utfallet kan analyseras i efterhand. En idealisk screeningmetod ska ha hög sensitivitet för tidig upptäckt, det vill säga få falska negativa test, och hög specificitet, det vill säga, få falskt positiva test, och effektiv behandling ska vara tillgänglig. Många test har antingen hög sensitivitet eller hög specificitet. Huruvida hög sensitivitet eller hög specificitet ska prioriteras beror bl.a. på sjukdomens prevalens och allvarlighetsgrad, utredningens och behandlingens omfattning, resultat, risker och kostnader. Screening bör vara kostnadseffektiv och acceptabel för befolkningen, och vinsterna med screening ska vara avsevärt större än de risker som screeningen innebär.

Bland riskerna med screening av njurcancer kan nämnas upptäckt av förändring i njuren som inte är cancer men som medför ytterligare diagnostik (kontrastmedel, joniserande strålning eller biopsi), kirurgi eller ablation. Screening kan också leda till åtgärder som är associerade med medicinska risker, fynd av liten eller långsamväxande cancer eller benigna tumörer som aldrig ger patienten några symtom men som kan skapa onödig oro och ångest.

Den relativt låga prevalensen av njurcancer gör även att kostnadseffektiviteten, med nuvarande screeningmetoder, kan antas vara låg i ett populationsperspektiv.

Sammantaget finns i dag inte tillräcklig vetenskaplig evidens för att introducera organiserad screening för njurcancer.

6.2 Opportunistisk screening

Screening kan också vara opportunistisk, det vill säga initierad på individnivå av patient eller hälso- och sjukvårdspersonal. Opportunistisk (”vild”) screening är inte organiserad och kan därför inte utvärderas avseende egentlig medicinsk nytta, kostnadseffektivitet o.s.v. Exempel på opportunistisk screening är provtagning för PSA (prostata-specifikt antigen) i samband med läkarbesök av annan anledning. En annan typ av opportunistisk screening är den som dagligen förekommer när radiologer granskar DT- och MRT-undersökningar eller utför ultraljudsundersökningar på grund av andra kliniska frågeställningar. Även när frågeställningen är en annan ingår det för radiologen att granska alla organ som avbildas. På detta sätt avslöjas inte sällan en njurexpansivitet (incidentellt upptäckt). Andelen incidentellt upptäckta njurcancrar är betydligt högre än för de flesta andra cancertyper, och har i Sverige ökat från 43 % år 2005 till 62 % år 2017, se Årsrapport njurcancer. Detta har skett i takt med den ökade användningen av framför allt datortomografi.

Under samma period har storleken på nydiagnostiserade njurcancrar minskat och en trend till ökad 5-årsöverlevnad har noterats (figur 5). Detta kan ha flera orsaker, men det är sannolikt att incidentell detektion fångar tumörerna i tidigare stadium. Det kan därför finnas skäl för radiologerna att lägga särskild vikt vid granskning av njurarna, när dessa ”automatiskt” har inkluderats vid bildtagning för andra frågeställningar på DT- och MRT-undersökningar. Vad gäller nytta kan man dock inte sätta likhetstecken mellan opportunistisk och organiserad screening, eftersom den förstnämnda avser patienter som redan är i sjukvården, medan den senare avser den allmänna befolkningen.