MENY

Nationellt vårdprogram njurcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan, 2019-06-10

4. Bakgrund och orsaker

4.1 Epidemiologi

4.1.1 Incidens

Under andra hälften av 1900-talet ökade den globala incidensen av njurcancer. I Danmark och Sverige minskade den i ett antal decennier, men under senaste decenniet ses åter en svag ökning. Beräkningar för år 2018 visar att cirka 99 200 individer inom EU fick njurcancer, vilket motsvarar cirka 3 % av alla maligna tumörsjukdomar (The Global Cancer Observatory (GCO)). Den verkliga incidensen kan vara högre på grund av att många tumörer förblir oupptäckta. Enligt beräkningar var det cirka 39 000 patienter inom EU som avled i sjukdomen 2018.

Cirka 1 200 nya fall av njurcancer upptäcks varje år i Sverige. Njurcancer står för cirka 2,3 % respektive 1,5 % av all cancer hos vuxna män och kvinnor i Sverige, vilket gör den till den nionde respektive sjuttonde vanligaste tumörformen bland män och kvinnor.

I Sverige var incidensen av njurcancer 15,8 per 100 000 män och 8,2 per 100 000 kvinnor i Sverige 2016.  (åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige år 2000).

Figur 1
Åldersstandardiserad incidens av njurcancer i Sverige 1970–2016 (åldersstandardiserad enligt befolkningen 2000).

Njurcancer förekommer cirka 1,5 gånger så ofta hos män jämfört med kvinnor. Njurcancer är ovanlig före 40 års ålder och de flesta är mellan 60 och 80 år vid diagnostillfället (figur 2). Cirka 2 % av tumörerna är bilaterala vid första diagnostillfället, men bilateral njurcancer är betydligt vanligare hos individer med von Hippel-Lindaus sjukdom och annan hereditär njurcancer.

Figur 2
Ålder vid diagnos 2013–2017.

Figur 3
Incidentellt upptäckt njurcancer i Sverige åren 2005–2015.

Andelen incidentellt diagnostiserade njurcancerfall har från flera håll rapporterats öka, så även i Sverige med en ökning från 43 % år 2005 till 62 % år 2017 (figur 3). Denna ökning beror i huvudsak på den ökande användningen av datortomografi (DT), ultraljud och magnetresonanstomografi (MRT) som primärt haft annan indikation.

I Sverige var 80 % av tumörer upp till 4 cm storlek incidentellt upptäckta år 2017.

4.1.2 Mortalitet - överlevnad

Figur 4
Ålderstandardiserad mortalitet i njurcancer i Sverige 1997–2017 (åldersstandardiserad enligt befolkningen år 2000). 

Andelen patienter med metastasering (M-stadium 1) vid diagnostillfället har i Sverige gradvis sjunkit, från 23 % år 2005 till 15 % år 2015. Av de patienter som vid diagnostillfället inte har metastaserad sjukdom får cirka 20 % tumöråterfall inom 5 år, se Nationellt kvalitetsregister för njurcancer.

Mortaliteten i njurcancer har tidigare varit relativt konstant men den har under senare år minskat för båda könen (figur 4). Under perioden 2010–2017 dog varje år drygt 500 vuxna individer i njurcancer i Sverige (Socialstyrelsens statistikdatabas).

Den relativa 5-årsöverlevnaden i Sverige ökade mellan mitten av 60-talet och mitten av 90-talet, från drygt 30 % till 55 %. Under det senaste decenniet ses dessutom ytterligare ökning av överlevnaden (figur 5). Överlevnaden är starkt kopplad till patientens tumörstadium vid diagnostillfället (figur 6).

För lokaliserad sjukdom med små tumörer är den relativa 5-årsöverlevnaden över 90 %. Ingen skillnad i överlevnad ses mellan män och kvinnor i Sverige.

Figur 5
Förändring i 5-årsöverlevnad mellan tidsperioderna 2005–2008 och
2009–2012 bland män och kvinnor i Sverige

Figur 6
Relativ överlevnad i relation till M-stadium (metastasering), vid diagnos och diagnosperiod, för njurcancer i Sverige, diagnostiserade 2005–2016. M0 = inga metastaser, M1 = metastaser.

4.1.3 Riskfaktorer

Med en globalt stigande incidens är sannolikheten stor för att omgivningsfaktorer spelar roll för uppkomsten av njurcancer. Orsakerna till att njurcancer utvecklas är inte helt klara, men cigarrettrökning och kraftig övervikt är två kända riskfaktorer. Andra riskfaktorer som påvisats är högt blodtryck och förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.

Man uppskattar att cirka 30 % av all njurcancer beror på rökning, och tillsammans med kraftig övervikt står de som riskfaktorer för cirka 50 % av alla njurcancerfall.

4.1.3.1 Genetiska faktorer

Ärftlig njurcancer med en känd bakomliggande genetisk orsak utgör cirka 5–8 % av all njurcancer och är då ibland associerad med andra typiska kliniska manifestationer. Det finns också familjer och släkter där det förekommer en ansamling av njurcancer utan känd genetisk orsak. För vidare diskussion om utredning och omhändertagande och specifika cancersyndrom, se kapitel 8 Utredning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för njurcancer.