MENY

Nationellt vårdprogram njurcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan, 2019-06-10

18. Uppföljning

Rekommendationer

Rekommendationer

Alla patienter ska informeras om hur uppföljning är planerad och ska utföras.

Planen dokumenteras i Min Vårdplan.

18.1 Uppföljning efter kirurgi

Patienter som genomgått radikal behandling av njurcancer följs upp på flera sätt. I den tidiga fasen är det viktigt att ha fokus på uppkomst av kirurgiska komplikationer. Njurfunktionen ska även följas med långtidsuppföljning av eGFR, i synnerhet för de som redan före operationen hade påverkad njurfunktion.

Behandlingarna vid metastaserad njurcancersjukdom har blivit fler och bättre, och därför är det viktigt att så tidigt som möjligt upptäcka metastaser, lokalrecidiv och recidiv i kontralateral njure. Om metastaserande sjukdom uppträder är det viktigt att kontakta urolog och onkolog för bedömning av eventuell metastaskirurgi eller systemisk behandling.

I dag finns ingen evidens för vilket uppföljningsprogram som är mest lämpligt för att upptäcka recidiv för patienter som behandlats för njurcancer. Strukturerad uppföljning och registrering bedöms öka kunskapen och i förlängningen leda till ett bättre omhändertagande.

Den viktigaste faktorn i ett uppföljningsprogram är primärt tumörstadium. Andra viktiga prognostiska faktorer är histologiska, molekylära och kliniska faktorer.

Enligt nationella kvalitetsregistret för njurcancer får 20–30 % av de som initialt genomgår kirurgi för lokaliserad cancer återfall. Den vanligaste metastaslokalen är lungor.

I cirka 80 % av fallen upptäcks metastaserna inom 3 år och cirka 90 % inom 5 år efter partiell eller radikal nefrektomi. Det kvarstår dock en risk för sjukdomsåterfall även efter 10 år.

Återfallsrisken kan variera beroende på histologisk typ.

Uppföljningsprogrammet ska uppfattas som en rekommendation från vilken avsteg kan göras. Kontrollerna är i första hand indicerade hos patienter för vilka man kommer att överväga behandling av upptäckta recidiv eller metastaser. Hänsyn bör tas till samsjuklighet och förväntad överlevnad. I vissa fall kan man överväga intensivare uppföljning, t.ex. efter icke-radikal kirurgi. Vid uppföljning av bilateral cancer och hereditär cancer får ett anpassat uppföljningsprogram tillämpas (se även avsnitt 8.6 Uppföljning av personer med misstänkt ärftlig njurcancer.

De flesta uppföljningsprogram har tätare kontroller under de första åren efter primärbehandling. För ”lågrisk”-patienter kan kontrollerna avslutas efter 5 år, medan intermediär- och högrisktumörer följs under längre tid (se tabell 9). Uppföljning kan ske hos läkare eller kontaktsjuksköterska.

För att skatta risken för metastasering efter kirurgisk behandling kan patienterna delas in i riskgrupper enligt Mayo Scoring System som baseras på klarcellscancer (se tabell 8) (se även EAU:s vårdprogram).

Tabell 8
Mayo Scoring System.

 

 

Primärtumör/T-stadium

Poäng

pT1a

0

pT1b

2

pT2

3

pT3–pT4

4

Tumörstorlek

 

≤ 10 cm

0

> 10 cm

1

Regionalt lymfkörtelstadium

 

pNx/pN0

0

pN1

2

Kärnatypi grad (Fuhrman)

 

Grad 1–2

0

Grad 3

1

Grad 4

3

Tumörnekros

 

Ingen nekros

0

Nekros

1

 

Riskgrupper

Poäng

Låg risk

0–2 poäng

Intermediär risk

3–5 poäng

 

Hög risk

6 poäng

 

Undersökningarna vid uppföljning omfattar:

  1. Anamnes och fysikalisk undersökning vid behov.
  2. Laboratorieprover (till exempel B-Hb, CRP, S-Krea, eGFR, S-LD, S-ALP och S-Ca).
  3. DT av torax och buk (alternativt MRT av buk).

Vid längre tids uppföljning av yngre patienter bör man överväga att ersätta DT av buk med MRT, av strålhygieniska skäl.

Tabell 9
Uppföljningsprogram efter kirurgi.

Tumör behandlad med nefrektomi och njurresektion

Tidpunkt för kontroll

 

Åtgärd

4–6 v.

 

A, B

6 mån.

 

A, B, C

12 mån.

 

A, B, C

18 mån.

 

A, B, C*

24 mån.

 

A, B, C

36 mån.

 

A, B, C

48 mån.

 

A, B, C*

60 mån.

 

A, B, C

* Kan hoppas över vid lågrisktumör.

Vid hög och intermediär risk fortsatt uppföljning vartannat år i upp till 10 år.

A: Anamnes och fysikalisk undersökning vid behov.

B: Laboratorieprover (till exempel B-Hb, CRP, S-Krea, eGFR, S-ALP och S-Ca)

C:  DT av torax och buk (alternativt MRT av buk)

Referens radiologi: Svensk Uroradiologisk Förening

Cirka 4–6 veckor postoperativt görs en klinisk kontroll och värdering av njurfunktion och PAD. Vid detta besök bestämmer man i regel uppföljningens omfattning och längd. En första tidig kontroll innefattande datortomografi av torax och buk vid 6 månader är lämpligt, dels för att få utgångsstatus att jämföra med, dels för att värdera kvarvarande njurfunktion efter kärlavstängning eller nefrektomi. Därefter bör kontrollerna ske årligen och vid lågrisktumör avslutas efter fem år (eventuellt längre hos unga personer). Vid lågrisktumör kan också fyraårskontrollen hoppas över och slutkontrollen sker efter fem år. Vid intermediär- och högrisktumör bör man fortsätta i upp till 10 år men i stället kontrollera vartannat år under de sista 5 åren. De första kontrollerna görs i allmänhet som läkarbesök medan de senare, beroende på lokal organisation, kan ersättas av sjuksköterskebesök. Om fysiskt besök inte kan erbjudas är telefonkontakt att föredra framför envägskommunikation via brevbesked.

18.2 Uppföljning efter ablativ behandling

För patienter som genomgått så kallad ablativ behandling av en lokaliserad njurcancer rekommenderas samma uppföljning som efter kirurgi, men man bör ta hänsyn till samsjuklighet och ålder.

18.3 Uppföljning vid aktiv monitorerna

För patienter med en kliniskt lokaliserad tumör där man valt aktiv monitorering, rekommenderas kontroller om man överväger kurativt syftande behandling. Om tidigare bilddiagnostik saknas bör en första kontroll göras efter 6 månader, därefter årligen. Finns tidigare bilddiagnostik med uppgift om tillväxthastighet kan andra intervall övervägas. Man bör överväga perkutan mellannålsbiopsi för diagnos.

18.4 Omvårdnad och rehabilitering

Patienten bör få muntlig och skriftlig information om

  • målet med uppföljningen
  • sin individuella uppföljningsplan
  • uppdatering av Min vårdplan
  • de områden som hen själv ansvarar för inom egenvård, till exempel levnadsvanor.

Aktuella omvårdnads- och rehabiliteringsåtgärder dokumenteras i Min vårdplan som upprättas av kontaktsjuksköterska i samråd med patienten. Uppföljning av insatta åtgärder sker enligt överenskommen plan.