MENY

Väntetid SVF tjock- och ändtarmscancer

Varje år registreras ungefär 4 000 nya fall av tjocktarmscancer (koloncancer) och 2 000 fall av ändtarmscancer (rektalcancer). Sammanlagt är det den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter prostata- och bröstcancer.

Första behandling vid tjock- och ändtarmscancer är operation, strål- eller läkemedelsbehandling, stent eller stomiuppläggning oavsett kurativ eller palliativ intention. Som start av behandling räknas även beslut om palliativ symtomlindrande behandling. Uppläggning av sent eller stomi anges som ”annan behandling” i redovisningen.

Den maximala ledtiden är 39 dagar för alla behandlingar. Under utredningsförloppet behöver vissa patienter genomgå kompletterande diagnostik för att utreda förekomsten av eventuella metastaser. För dessa patienter är maximal ledtid förlängd med 14 dagar. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.

Det standardiserade vårdförloppet som infördes 2016 gäller koloncancer, C18.0–C18.9 med pad 096, 996 samt rektalcancer, C20.9 med pad 096, 996.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i landstingens inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan landstingen, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan landsting och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet. 

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren  och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Om färre än tio patienter rapporterats in från ett landsting visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
  • För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
  • Vissa landsting har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten framgår att 47 procent fick starta kirurgisk behandling inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för utfärdande av remiss” (substitut för "datum för välgrundad misstanke") till "datum för operation".

21 procent fick starta strålbehandling inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för utfärdande av remiss” (substitut för datum för "välgrundad misstanke") till "datum för preoperativ strålbehandling".

Ingångsvärden rapport 2, 2016

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer

Kvalitetsindikatorer redovisas även på Vården i siffror.

Sjukdomstillstånd, Vården i siffror


Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 24 november 2018