MENY

Gällande vårdprogram analcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-12-07.

5. Anatomi

Analkanalen kan definieras på en rad olika sätt men en användbar klinisk definition är området mellan anorektala ringen och intersfinkteriska fåran (1-3). Båda dessa landmärken är palpabla och identifierbara. Analkanalens längd varierar men brukar anges som 4–5 cm. Histologin är inte enhetlig. Mest proximalt finner man ett körtelepitel som är närmast identiskt med det som finns i rektum. Linea dentata går att se endoskopiskt och markerar övergången från körtel- till skivepitel. Ett område som sträcker sig 1,0–1,5 cm proximalt om linea dentata byggs upp av ett övergångsepitel där såväl körtel- som skivepitelceller kan påträffas, liksom celler med ett mer urotelcellsliknande utseende. Detta område kallas ofta anala transitionszonen och i det kan också andra celltyper såsom melanocyter och neuroendokrina celler påträffas. Distalt om linea dentata består epitelet huvudsakligen av oförhornat skivepitel, vilket ungefär i höjd med intersfinkteriska fåran övergår till ett keratiniserat skivepitel. Där finns också behåring och apokrina körtlar.

Analkanalen omsluts av sfinkterapparaten som byggs upp av två lager – interna respektive externa analsfinktern (figur 3). Blodförsörjningen till analkanalen kommer huvudsakligen från grenar till a. iliaca interna och a. pudendalis interna med motsvarande venösa avflöde. Lymfdränage från analkanalen kan löpa i olika riktningar, men oftast anges att den perianala regionen och den mest distala delen av analkanalen dräneras till ljumskarna. Området mellan linea dentata och intersfinkteriska fåran dräneras både mot ljumskarna, mot körtlar kring iliaca interna och mot obturatoriuslogen. Analkanalens övre del och rektum dräneras huvudsakligen till körtlar längs a. rectalis superior och vidare upp mot a. mesenterica inferior. Viktigt att notera är att intramurala lymfkärl i såväl rektum som analkanal kan dräneras till körtlar i mesorektum.

Figur 3. Analkanalens anatomi