MENY

Gällande vårdprogram analcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-12-07.

2. Inledning

2.1 Vårdprogrammets giltighetsområde

Detta är det första nationella vårdprogrammet för analcancer i Sverige.

Vårdprogrammet riktar sig framför allt till personal inom hälso- och sjukvård som möter patienter med analcancer – före, under eller efter behandling.

Med analcancer avses skivepitelcancer i analregionen, innefattande analkanalen, distala rektum och perianalt (definierat som området inom 5 cm radie runt analöppningen). Vårdprogrammet innefattar invasiv skivepitelcancer och anal intraepitelial neoplasi (AIN) av skivepiteltyp.

C21.0–21.9, invasiv skivepitelcancer (M80703)
D01.3, låggradig AIN (M74007) och höggradig AIN (M80702)

Detta vårdprogram omfattar inte tumörer i analregionen med annan histologi, såsom melanom, småcellig cancer, adenokarcinom eller Mb Paget. För dessa diagnoser hänvisas till andra vårdprogram och riktlinjedokument.

2.2 Standardiserat vårdförlopp

För analcancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år 2017. 

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras och inom vilka tidsgränser, medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också laddas ned i sin helhet från RCC:s webbplats.

2.3 Vårdprogrammets förankring

Vårdprogrammet har utarbetats på uppdrag av RCC:s samverkansgrupp, vilken utsett Anders Johnsson till vårdprogramgruppens ordförande. 

I en första remissrunda har nedanstående organisationer lämnat synpunkter på vårdprogrammets innehåll: 

  • Tarm- uro- och stomiförbundet (ILCO). 
  • Tarm- uro- och stomiförbundet (ILCO) i Patientrådet RCC Uppsala Örebro. 
  • Gunnar Eckerdal, ordförande i NVP Cancerrehabilitering. 
  • Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
  • Läkemedelsindustriföreningen. 
  • Läkemedelsrådet i Region Skåne. 
  • Patient och närståenderådet RCC Väst. 
  • Sjuksköterskor i cancervård. 
  • Svensk förening för allmänmedicins. 
  • Svensk förening för Kolorektal Kirurgi.
  • Svensk Förening för Medicinsk Radiologi. 
  • Svensk förening för nuklearmedicin. 
  • Svensk förening för sexologi. 
  • Svensk förening för Palliativ Medicin.
  • Svensk Kuratorsförening. 
  • Svensk Förening för Medicinsk Radiologi

Utöver ovan nämnda organisationer har vårdprogramgruppen mottagit enskilda remissvar av dessa:

  • Therese Scott Duncan, processledare egenvård, RCC Stockholm Gotland. 
  • Peter Kälebo, docent, överläkare, Röntgenavdelningen, Röntgen, Östra Sjukhuset, Göteborg. 
  • Strålbehandlingsenheten, Verksamhetsområde Hematologi-onkologi-strålningsfysik,
    Skånes Universitetssjukhus, Lund. 
  • Regionala medicinska programgruppen, Onkologi Sydöstra sjukvårdsregionen (Kalmar, Jönköping och Linköping). 

Efter sammanställning av de inkomna synpunkterna och revidering som följd av den första remissrundan, har vårdprogrammet skickats på ytterligare en remissrunda. Denna har gått till landstingens linjeorganisationer för kommentarer kring organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av vårdprogrammet. Efter den andra remissrundan har vårdprogrammet bearbetats och godkänts av vårdprogramgruppen samt fastställts av RCC:s samverkansnämnd.

2.4 Evidensgradering

Vårdprogrammet använder evidensgraderingssystemet GRADE. För en komplett gradering ska alla ingående studier tabelleras och värderas. Av utrymmesskäl har detta endast gjorts för ett fåtal av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet. Noteras bör att flera av slutsatserna och rekommendationerna i faktarutorna utgörs av mer eller mindre självklara påståenden där GRADE egentligen inte är applicerbart, varför graderingen måste tolkas med försiktighet.

GRADE innebär att styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande:

Starkt vetenskapligt underlag (++++) 
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) 
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Begränsat vetenskapligt underlag (++) 
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)
När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet.