Väntetid SVF levercancer

Primär cancer i levern uppstår hos ungefär 700 personer varje år. Den utgår oftast från levercellerna (levercellscancer) eller gallgångarna inuti levern (kolangiocellulär cancer).

Andelen som kan bli föremål för kurativt syftande behandling (resektion, transplantation, ablativ behandling) ökar, men understiger idag 40 procent. Aktiv palliativ behandling ges till cirka en tredjedel.

Maximal ledtid är 29 dagar vid läkemedelsbehandling och 36 dagar vid kirurgi eller annan tumörspecifik lokalbehandling (t.ex. TACE eller ablation). Maximal ledtid för levertransplantation är 55 dagar. Som start av behandling anges då datum när patienten sätts upp på väntlista för transplantation. Det anges som ”annan behandling” i redovisningen.

För vissa patienter behövs kompletterande bilddiagnostiska undersökningar och leverfunktionsbedömning (utökad utredning). För dessa patienter är maximal ledtid förlängd ungefär en vecka. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.

SVF för levercancer omfattar diagnoserna ICD-10: C22.0, C22.1 och infördes 2016.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

Väntetider innan SVF 

Det är svårt att hitta tidigare jämförande data för levercancer. I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från 2015.

Det som redovisas är datum för radiologisk undersökning (likställt med datum för välgrundad misstanke) till datum för kirurgisk åtgärd (ej transplantation) för patienter med tidigare primär levercancer där ingen tidigare medicinsk eller avlastande behandling registrerats. Data finns endast för 148 patienter och 2,7 procent av dessa opererades inom 36 dagar.

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister för cancer i lever, gallblåsa och gallvägar

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 13 november 2017