MENY

Gällande vårdprogram malignt melanom

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-04-29.

4. Primär- och sekundärprevention

4.1 Livsstilsfaktorer

Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården bör kunna hantera frågor som gäller levnadsvanor. Arbetet bör bygga på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor (Socialdepartementet, 2009; Socialstyrelsen; WHO Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet No 317 och WHO Cancer, Fact sheet No 297, 2011).

4.2 Yttre riskfaktorer

Det råder i dag enighet om att ultraviolett (UV) strålning är den viktigaste omgivningsfaktorn involverad i uppkomst av melanom i huden (Gandini et al., 2005). Solstrålning är den dominerande UV-källan. UV-strålning från både solen och solarier har klassificerats som ett omgivningskarcinogen av WHO (de Gruijl, 1999; El Ghissassi et al., 2009). Expositionen samverkar med kända fenotypiska riskfaktorer som hudtyp, hårfärg, ögonfärg och antalet nevi. Även en genetisk predisposition har betydelse (Robles-Espinoza et al., 2016). De cellulära och biologiska effekterna av både UVA- och UVB-strålning som bidrar till canceruppkomst innefattar DNA-skador och mutationer, cellulär tillväxtstimulering, stört immunsystem och inflammation.

Det är inte ännu kartlagt hur stor den relativa betydelsen av dessa olika effekter av UV-strålningen är för den slutliga melanomuppkomsten. Moderna försök i modellsystem talar för att UVA har en större betydelse för melanom än man tidigare antagit (Emeny et al., 2008). 

Orsakssambandet med UV-strålning saknas när det gäller mukosala melanom och är oklart för uveala melanom.

4.3 Primärprevention

Rekommendationer

  • Individuellt anpassade solskyddsråd kan ges baserade på Strålsäkerhetsmyndighetens råd.
  • Användning av solarier i kosmetiskt syfte bör avrådas, särskilt för individer under 18 år.
  • D-vitaminfrågan bör inte påverka strävan efter att minska UV-exponeringen i befolkningen.

Solexponering under uppväxten tycks utgöra en särskild risk för melanomutveckling (Armstrong et al., 2001). Solexponering i barndomen är dessutom relaterad till utvecklingen av melanocytära nevi, där ett stort antal nevi är en riskfaktor för melanom (Bauer et al., 2003).

Ett flertal studier visar att svenskar solar mycket med avsikt att bli bruna, solar även mer och har ett mer solbrunt skönhetsideal än andra nationaliteter (Branstrom, Chang, et al., 2010). Svenskar skyddar sig även i mindre utsträckning och bränner sig oftare i solen än andra nationaliteter (Branstrom, Kasparian, et al., 2010). Det finns därför all anledning att påverka människors solvanor så att de beter sig på ett mindre riskabelt sätt.

Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar för UV-prevention i Sverige med solråd. Solarieanvändning (10 gånger per år) ger en kraftig riskökning för melanom, speciellt hos unga kvinnor (Westerdahl et al., 1994). Regeringen har 2017 fattat beslut om att rekommendera solarieförbud för barn under 18 år from 1 september 2018. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder i synnerhet personer med ljus och känslig hud och personer som har många eller stora nevi att sola solarium. Åtgärder för att minska UV-exponering är av särskilt stor betydelse för genetiskt predisponerade individer.

Rådgivning för att minska UV-exponering bör informera om risker, såsom tidpunkt på dagen, tid i solen, kläder som skydd, att undvika brännskador, solarieanvändning samt användning av solskyddsmedel (Ghiasvand et al., 2016; Green et al., 2011).

UV-index är ett mått på hur stark solens UV-strålning är, ju högre värde, desto starkare strålning. SMHI ger en UV-indexprognos för hela landet.

4.4 Sekundärprevention

Rekommendationer

Tidig upptäckt av melanom är avgörande för överlevnaden i sjukdomen

  • Möjligheter bör ges att få misstänkta hudförändringar undersökta.
  • Högriskgrupper bör undervisas i självundersökning.

Det är av största betydelse att tidigt uppmärksamma hudförändringar och att söka medicinsk bedömning av dessa i ett tidigt skede (Elder, 2011).

God tillgänglighet i sjukvården är viktig för att underlätta för de patienter som vill söka för en misstänkt hudförändring. Se även avsnitt 5.6 och avsnitt 5.7 om SVF.

4.5 Screeening

Det finns i dagsläget inte underlag för populationsbaserad screening av melanom i huden i hela befolkningen. Det pågår inte heller några studier med denna frågeställning i Sverige. För hudundersökning och uppföljning vid familjära melanom, se bilagan Handläggning av individer inom familjer med familjärt melanom.