Väntetid SVF livmoderhalscancer

Varje år diagnostiseras 450–500 patienter med livmoderhalscancer (cervixcancer).

Ungefär 90 procent av patienterna behandlas med läkemedel, strålning eller genomgår kirurgi med kurativ intention. Cirka 10 procent av patineterna får icke tumörspecifik, palliativ, symtomlindrande behandling.

Den maximala ledtiden är 21 dagar för kirurgi och 25 dagar för läkemedel eller strålbehandling, samt 11 dagar för palliativ symtomlindrande behandling.

SVF för livmoderhalscancer infördes 2017 och omfattar diagnosen C53.0–9. Cancer in situ omfattas inte. Personer som diagnostiseras med dysplasi utreds inom screeningprogrammet och omfattas därför inte heller.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

Väntetider innan SVF

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

Det som redovisas är "diagnosdatum" (substitut för datum för välgrundad misstanke) till "datum för primärkirurgi" eller "datum för primärbehandling" (den tidigaste av strål- eller läkemedelsbehandling).

I rapporten konstateras att enbart 16 procent får primärkirurgi inom maximal väntetid och att enbart 6 procent av patienterna behandlas med strål- eller läkemedelsbehandling inom maximal väntetid.

Ingångsvärden rapport 3, 2017 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 24 november 2017